— Dödens skörd. Under denna rubrik läses i Helsingfors Dagblad: Under den vinter, vi senast upplefvat, har det mer än en gång blifvit fråga om den folkförminskning, vi i Finland hafva att förvänta såsom resultat af eländet och den allestädes gängse tyfusfarsoten. Det är derföre med mera än vanligt intresse man i senaste nummer af Tapio läser en sammanställning af dödligheten inom Kuopio läns kommuner, uppgifter grundade på presterskapets meddelanden. Likvisst äro dessa uppgifter ännu såtillvida endast halfva, att presterskapet saknar notis om det säkerligen icke så ringa antal, som på sina vandringar dött i Tyskland och i kommuner utom länet. Från den 1 Januari till den 1 Juli 1868 hafva inom Kuopio domprosteri, på en folkmängd af 117,575 personer, aflidit 7863, eller hvar 14,9 person. Inom öfra Karelens prosteri ha på en befolkning af 53,433 personer aflidit 5507, eller hvar 9,7 person. Inom nedra Karelens prosteri ha på 46,498 individer dött 3685, eller hvar 12,6 person. Inalles inom Kuopio län på 217,506 personer 17,055 döde, eller hvar 12,7 person, eller 7,8 proc. Lägges härtill de utom länet aflidne, så torde mortaliteten representera 8 procent, eler en trettondedel af befolkningen på ett nalfår. Ar 1866 afledo under hela året 8508 peroner eller 3,9 procent och år 1867 6224, eler 2,8 procent. Och likväl var redan dödigheten under dessa år så stor att befolkingen aftog med 1073 personer. Inom Pielisjärvi, Rautavaara och Enotaivale har isynnerhet dödligheten varit stor. Vot två och tre procent under 1867 hafva å detta halfår aflidit 14, 15 och 17 procent.