ne I friare anda höja sig. Pommerska folket vi en ej längre i viljelöst tålamod låta sig godtyck eligt ledas af prestväldet. Ett herrligt vittnes cebörd af kyrklig sjelfständighet, som elda eIhela landet, har Bahrs församling aflagt ns dess hårda och heta strider mot de kyrklig: 1 makthafvande äro oförgätliga och för fram iItiden rikt fruktbärande. På grund af de ilir .sse för församlingarnes rätt, som blifvi a ) väckt af denna strid, har nu Pommern fåt Jen särskild frisinnad kyrklig tidning, Bott aus dem Weizackers. Den öppenhjertige ovärderlige Knak har äfven gett detta blac ämne för inflytelserika uppsatser. Så hete det: Vetenskapen är visserligen ej genom Knak i fara; men nu måste intelligenta mär framträda ur sin likgiltighet för att rädda våra skolor. Predikstolarne och skolorna hotas alltmer och intagas af män, fiendtliga mot vetenskapen. Deras sätt att behandla religion är att mekaniskt döda hjertat utan att låta det känna en fläkt af evangeliets anda. När så skolan och nattvardsläsningen lemnas, visar sig hos lägre folket lika stor likgiltighet, ja vedervilja mot kyrkan och dess tjenare, som hos de bildade. Presterna fförkättra så många berättigade framsteg på politiska, andliga och sedliga området, att de dermed visat, att deras Kristi rike blott är ett mörkrets och omyndighetens rike. Vi -måste skynda att skilja skolan från kyrkan Iför att rädda våra barn och anropa preussi-Iska och nordtyska riksdagen om hjelp. Öfverkonsistorialrådet prof. Nitzssch i Berlin är nyligen begrafven under ett oerhördt tillopp. Genom hela sin personlighet såväl Jen fridens apostel, som särskildt ock genom ,Isin ställning 1 teologien såsom den mest framIstående bland förmedlingsteologerna,, Var Jhan egnad att utjemna och försona alla motsatser. Sjelfständig tänkare och forskare i teologi och filosofi, var han äfven stor predikant. Hans egentliga storhet låg dock 1 hans personlighet. Han hemtade alltid ur sittinnersta, gaf blott hvad hans egen själ i sig upptagit och erfarit. Betecknande äro två yttranden om honom. Hans far yttrade, att sonen alltid beredt honom endast glädje, men tillika hos honom tidigt framkallat en känsla af vördnad. Schleiermacher sade sig af ingen vilja hellre Jlofordas eller klandras. Hans System der kristl. Lehre, är i sitt slag ett mästarverk. : I Sachsen går kyrkliga friheten framåt och kyrkrådsvalen ha nu äfven i Dresden utfallit liberalt. Hur presterna tum för tum kämpa om sin makt visade sig den 26 Augustiifabriksstaden Meerane. — Stadsauktoriteterna hade inköpt och ordnat ny kyrkogård och afvaktade blott från presterskapet uppfyllelsen af några vilkor för att låta invigning ske. Utan afseende härå ha presterna utan stadsauktoriteternas inbjudning invigt kyrkogården, men man väntar derför en allvarlig näpst från regeringen. Med anledning af den från nykatolska partiet i Madrid utgångna inqvisitoriska åtgärden mot professor del Rio, som haft atsättning till följd, har Heidelbergs universitets 63 professorer med rektor i spetsen utställt en adress, som hedrar den förorättade och i sin rätta dager ställer hans förföljare. Till hvilka absurditeter statsoch kyrkomaktens reglementerande i äktenskapsmål leder, visa följande. förhållanden i Wärtemberg. Kronprinsen lemnade 1806 hemligt residenset med ett af honom älskadt fruntimmer och reste till Paris. Kungen blef utom sig,:ty han fruktade äktenskap. Men långa skrupler voro ej tjocka Fredriks sak; han afgaf genast kabinettsorder, att alla Wirtembergares giftermål utrikes utan regeringens tillåtelse voro ogiltiga. Denna oktrojerade lag består ännu i all stränghet. Flera fall ha inträffat, då hustru och barn förklarats för konkubin och oäkta och mannens slägtingar beröfvat dem allt arf, till och med deras namn. Nyss har en utrikes gift Wärtembergare sjelf begagnat denna lag mot sin hustru, i det han narrat henne till Wirtemberg, der han med lagens åberopande förskjutit henne. För konkubinen hade domstolen intet skydd och utJländskan måste tömma den wirtembergska kalken till dräggen. En annan ohygglig händelse af samma slag är följande. Hr B.,sonen af en af Wirtembergs mest ansedda familjer, gifte sig för 30 är sedan i Neapel. Alla hans papper, liksom hans frus, befunnos riktiga och wiärtembergske konsuln fungerade som vittne vid vigseln. Den unge mannen lefde i det lyckligaste äktenskap, blef far för 5 barn och drömde om intet ondt. För någon tid sedan kom han, som blifvit enkling, till Stuttgart, der hans dotter skulle gifta sig med en wirtembergsk adlig officer. Men hur förvånade blefvo brudgum och far, då de erforo, att det i Neapel ingångna äktenskapet efter wärtembergsk lag betraktades som ogiltigt och att bruden var oäkta. Hennes mor var för 10 år sedan död och således kunde denna fläck ej aftvås. Men lyckligtvis hade man höga gynnare, som hos kungen utverkade äktenskapets legalisering. En lycka var nu, att enklingen ej gift om sig. Nyss har inträffat ett annat fall. En fru från Bietingheim hade som flicka rest till Amerika och der gift sig med en wärtembergare. Efter tolfårigt äktenskap hemkommer hon med mannen och 3 barn. Mannen dog och enkan nedsatte sig i sin födelsebygd. En dag TE PE Po AR n kommer hennes tioårige son gråtande från. skolan, der skolmästarn sagt: Du får ej hetå Meyer som din far, utan du måste bära din nors namn Miller, ty du är oäkta. Modren este genast till en advokat i Stuttgart, hvilken dock endast kunde öfvertyga henne, att hon måste anses som sin aflidne mans konkubin och hennes barn som oäkta; enda utvägen vore att ingå med nådeansökan om iktenskapets legalisering. Men enkan sade sig nog länge ha lefvat i Amerika för att som nåd begära hvad Gud och lag tillagt henne; hennes äktenskap vore giltigt för Gud, ifven om kungen af Wirtemberg 15 år derefter icke legaliserade det och hon föredroge att med sina barn uppsöka ett land, der sådana barbariska lagar ej gälla. Amerikanske ministern Bancroft har nu begagnat sin vistelse i Stuttgart att göra allvarliga föreställningar mot dessa afskyvärda missbruk, och regeringen har lofvat proposition till riksdagen om denna styggelses utrensande. I Prag öppnas den 26 September en Filosofkongress, ordnad af professor v. Leonhardi, hvilken till diskussion framställt satser i K. CO. F. Krauses anda. Krause kan genom sin sträfvan efter harmonisk uppfattning af lifsoch verldslagarne betraktas såsom den filoSof, som särskildt varit kallad att bringa de olika systemerna till ömsesidigt fredligt ideatbyte. Mäånga vetenskapligt bildade teoloser ha anmält sitt deltagande, bland andra ES OCT HM AA mm MA mm An Hm -— mm OO fCcEH-fer, eo den framstående professor Hanne i Greifswald. Man väntar häraf nva imnniser äfven