Iden än må vara ställd, hvilket nu, i följd s ett skolsystem, som splittrar folket i klasse skilda åt genom ogrundade fördomar oc orimliga anspråk, har så svårt att göra si gällande. Derigenom skulle en sannt humar broderlig anda genomtränga alla samhällsla ger; den högre ställde skulle ej se med ring aktning ned på den i yttre måtto mindr lyckligt lottade kamraten från skolan, den se nare ej med misstro vända sig bort från de; förre. Vägen vore öppnad för en förädland vexelverkan mellan samhällets olika klasse Arbetarens sjelfkänsla skulle häri ega ett stöd bättre än de flesta, och i detta stöd ett sä gt värn mot lockelserna till ett osedlig ne Vi kunna nemligen ej dela Eder åsigt, at det är dryckenskapslasten hos en del arbe tare, som vare sig uteslutande eller ens före: trädesvis bringar de s. k. högre klasserna att som I sägen, stämpla oss såsom oberättigad till den aktre som menniskovärdet bjuder Ty, dels se vi ju, att hela arbetsklassen, äfven den del deraf som ingalunda gör sig skyldig till denna last, drabbas af detta misskännande, denna orätt från samhällets och de klassers sida, som stifta samhällets lagar. Dels är det ju kändt att, inom de herskande samhällsklasserna sjelfva, missbruket af starka drycker ej plägar beröfva någon medlem af nämnda: klasser den aktning, som menniskovärdet bjuder,. Om nu de arbetande klasserna ej från sina medborgares sida åtnjuta den aktning och rätt, hvarpå de göra anspråk, så måste anledningarna härtill vara att söka annorstädes än i dryckenskapslasten hos en del af de förre — om vi eljest antaga, att det finnes någon följdriktighet i tankegången hos de senare. Vi ha redan angifvit en, i vår tanke väsentlig, anledning till den missaktning, som arbetarne röna från öfriga samhällsklassers sida: vi funno den i ett förfeladt undervisningssystem, som ända från barnaåren grundlägger klass-splittring och klass-fördomar samt ringaktning mot dem, som antingen stå långt ned, eller ej ha någon plats alls på rangordningens stege. Till detta förhållande sluter sig vidare, såsom ett dermed nära förbundet bihang: arbetarnes utestängande, genom nu gällande politiska och kommunala rösträttsbestämmel-er, från delaktighet i de allmänna värfven. Utesluten från dem, är arbetaren äfven uteluten från det bildande och förädlande samrbete med öfriga medborgare, som det fria frentliga lifvet medför. Med dessa korta antydningar ha vi velat ramhålla att den reform, för hvilkeh I tait ordet, mindre beror af några direkta åtrder från en enda samhällsklass, arbetares, sida, än af omfattande förändringar i flere iktningar, som till sina verkningar skulle beöra samtliga samhällsklasser, samhället sjelft dess helhet, och som till sin verkställighet inst beror af arbetarne.