informationsofficer i fortifikation vid krigsakademien på Carlberg, hvilken befattning han innehade ända till 1827. Under tiden tjenstgjorde han såväl vid Trollhättekanalens byggnad som vid befästningsarbeten i Stockholms skärgård, Stralsund m. fl. st. Sin egentliga krigarbana började han då han som officer vid Norra tyska armens generalstab 1813 följde svenska armen öfver till Tyskland. Under loppet af fälttåget bivistade han slagen vid Grossbeeren och Dennewitz, bataljen vid Leipzig den 18 Oktober samt stormningen af Leipzig den 19 Oktober, dervid han blef svårt sårad i bröstet af en muskötkula. Som ett erkännande af hans vid detta tillfälle ådagalagda bravur bar han äfven guldmedaljen för tapperhet i fält. 1831 blef han chef för Topografiska kåren och 1853, om vi ej misstaga oss, för det då inrättade Elektriska telegrafverket. Utom värdefulla arbeten i fortifikation och krigshistoria ha vi af honom flera goda kartor, af hvilka den öfver Sverge med topografisk och statistisk beskrifning är för sin tid utmärkt. General Akrell ansågs af alla som kände honom för en verklig hedersman, och man kan med skäl om honom säga att han genom sin långvariga nitiska verksamhet gjort sig väl förtjent af den allmänna aktning och vördnad han åtnjöt. OSTI RT EE NIT DEORSOTEES