ett lif, mera likt sömnens, ty hon kunde då hvar ken tala, svara, känna, höra eller se; endast ven stra handen och foten förmådde hon röra någo litet. — Den senaste stormem under dagarne den 2 och 3 dennes har varit särdeles olycklig för sjöfarten. Derom vittna den mängd vrakgods. stycken af fartyg och deras tackling, plankor af innehafvande last m. m., som dels ilanddrifvit och bergats på kusterna utanför Sandhamn, Svenska Högarne, Söderarm och Arholma, dels funnits drifva rundt omkring på Ålands haf. Såsom omkommen anses hela besättningen på en skonert, som ligger uppkastad på norra stranden af Gisslingelandet, ytterst vid skären till Ålands haf, omkring 3 mil i NO. från Furusund. Denna skonert tros vara finsk och var, som vi förut nämnt, lastad med smör och tjära, hvilket för närvarande ilandbergas under tulltjenstemännens uppsigt. Såsom bevis på stormens våldsamhet fomnar D. A:s korrespondent i Gefle, i bref af den 7 d:s, nedanstående märkliga fakta: I går anlände hit kapten Lundström, förande här hemmahörande! skeppet Andrea. Onsdagen den 2 dennes nödgades han för stormen länsa tilltillbaka från närheten af Gefle skärgård ut igenom Södra Qvarken ned på Ålands haf. På sistnämnda ställe påträffade kapten L. ett vrak, och sedan Andrea först drifvit ända ned till Söderarm, samt vädret derefter något gifvit med sig, så att han åter kunde kryssa sig upp, hade han ånyo påträffat vraket på ungefär samma ställe som förut, eller efter pejling SO. S., 8 qvartmils distans från Svartklubben. Blott en del af fartygets sidor var öfver vattnet. Aktern var sönderslagen. På backen stod ett gångspel, som tycktes vara af jern med runda spakbhål. Master och bogspröt voro borta. Då vraket observerades första gången, den 2 Sept., arbetade sig plankor ut från undre lastrummet till den mängd, att vattnet omkring såg utsom en hel flottbro. Plankorna voro 3x 74 tums och tycktes vara märkta med CB. Kapten L. tror att fartyget kort förut törnat på klippor i Qvarken och åter kommit af, samt att kettingarne sedermera utfallit och möjligen nått botten, emedan vraket syntes på lördagen ligga å samma ställe som på onsdagen. Gefle-kronolotsen Nordlinder, som den 2 dennes straxt utanför inloppet till Gefle till inlotsning mottog norska skeppet Martin Luther, kunde omöjligt arbeta sig upp med skeppet till någon ankarsättning, utan dref för babords halsar ända ned till fyrskeppet Grundkallen, hvarifrån man måste länsa ned igenom Qvarken för att ånyo lägga bi vid Understen. Torsdagen den 3 på morgonen syntes förutnämnda vrak äfven från Martin Luther emellan Ålandsskären och Svartklubben just i farleden. Backen flöt då på sidan om vraket, men var fast vid detsamma. Plankorna, som flöto ut ur lasten, tycktes vara märkta med A.S. Styrbords vant var fast i sina röstjern, men uti vattnet belamrade in ibland den utflytande lasten. Skrofvet var svartmåladt med en smal gul list och syntes ha varit briggtackladt. På samma gång som Nordlinder mottog förut nämnda fartyg, erhöll äfven nordtyska skeppet Peter Kraft Gefle-kronolotsen Wallström ombord. Detta skepp bl ste äfven bort frås Gefle skärgård, men kom längre i lovart om fyrfartyget Grundkallen och ej i sigte af detsamma, hvadan skeppet kom ned i lägervall emot de norra Ålandsskären, men klarade sig lyckligt derifrån och hitkom på lördagseftermiddagen. Man tror att en mängd fartyg ha förlist under Ålandskusten. Angående det ofvannämnda på Ålands haf drifvande vraket ha i dag sådava upplysande underrättelser ingått från Arholma i bref till D. A.,att man snart kan få visshet om hvilket fartyg det är m. m. Lotsåldermannen vid Arholma, kapten A. Wendell, bar under de senaste dagarne efter den svåra stormens slut, varit ombord å detsamma samt derifrån ilandbergat två båtlaster med kapad rig, sönderslitna segel, råoch mastbeslag, gångspel (i temligen godt skick) samt 6 å 7 tolfter plankor. Ej den ringaste underrättelse om fartyet föröfrigt har kunnat erhållas, men han har hit insändt en kopia af ett längre bref, påträffadt der ombord, som möjligtvis kan gifva klaven till upplysning om detta hittills obekanta fartyg. Brefvet, Bvarat vi tagit kännedom, är skrifvet på franska — hvadan man måste antaga att fartyget är franskt — och undertecknadt A!. Ch. Gervet eller Gerves (namnet mycket otydligt). Handstilen, som synes vara en ung persons, är ej annars otydlig, och man kan i öfrigt temligen lätt läsa brefvets innehåll från början till slut. Det är adresseradt till brefskrifvarens far, och inga andra namn förekomma deri än en mle Julie, som nämnes flera gånger och en annan gång namnet A. Eugene. Brefvet är dateradt: Ljusne den 26 Juni 1868. Brefskrifvaren, som förmodligen utgjort en af fartygets besättning, säger: att fartyget afyick från Culais den 11 Juni, rade Helsingör den 18 och anlände till Ljusne den 23i samma månad. — Han hoppas, säger hån i brefvet, att vara tillbaka i Calais före den 25 eller 28 Juli . Bogseringsångfartyget Färdig har i förgår afton afgått till Ålands Haf för att möjligen söka berga vraket. — Väderleken norrut. Gefle d. 8 Sept: Väderleken har under de sista dagarne varit nära sommarlik med stundom öfver 20 graders värme, hvilket efter det förut erhållna goda regmet särdeles fördelaktigt inverkar på höstvegetationen. Visserligen hade i förl. vecka ett par nattfroster här inträffat, men af den lindriga grad, att ingen nämnvärd ,skada deraf förorsakatc Östersund den 5 Sept.: Väderle .en är fortfarande särdeles gynnsam, så väl för den till torkning utestående säden, som för de i jorden ännu qvarstående rotfrukterna. Några dylika grödor till, och vi äro åter Pp grön qvist, oaktadt våra kommunikationer med andra orter ej medgifva någon fördelaktig export af det öfverskott, våra grödor kunna lemna utöfver vårt eget behof. Luleå den 3 Sept.: Dagens heta panna afkyles allt mer och mer af fläktar, som hviska, att hösten är när. Natten spänner allt svalare bölten kriog medjan, utan fara ock för åkermannens hopp, som redan mognat till verklighet. Från länets alla ändar inlöpa fägnande underrättelser om skörden. Man får visserligen ej mycket, men godt.