Länsstyrelsernas andra årsvåztberättelser. Skaraborgs län: Sedan första berättelsen afgafs har väderleken fortfarande varit särdeles torr och varm, hvarigenom grödan ovanligt tidigt bringats till mognad. Det regn, som sparsamt någon gång fallit, har endast för ögonblicket kunnat upplifva och vederqvicka den tynande växtligheten. Utsigterna för skörden, hvilken sedan månadens början pågått under det mest fördelaktiga bergningsväder, visa sig sålunda: Höstsädena, hvete och råg, som nästan öfverallt i länet äro inbergade, anses i allmänhet lemna medelmåttig skörd af ganska god beskaffenhet. Värsädena, hvete, råg och hafre, äro synnerligast på styf lera och högländt sandjord, mycket åkertunna och korta å strået. Inbergningen af dessa sädesslag bar jemväl börjat och synes gifva vid handen, att afkastningen blifver betydligt under medelmåttan, å en del trakter närmande sig till missväxt. N Trindsädena, ärter, bönor och vicker, hvilka en tid gåfvo hopp om vacker skörd, hafva jemväl fallit offer för den ibärdiga torkan. Gula i halmen hafva de redan börjat aftagas och med afseende å afkastningen synas de kunna inbegripas under det om vårsäden uttalade omdöme. Rotfrukterna, potates, rofvor och rötter. Hvad otatesen angår har den höga värmegraden åt hålen gifvit en sällspord yfvighet och fulhet, men rotknölarne deremot äro i allmänhet små och föga rikhaltiga samt visa benägenhet för grodd, så att de i första årsväxtberättelsen uttalade förhoppningar om en god skörd svårligen torde komma att förverkligas. Inträffar snart ymnig nederbörd och i öfrigt gynnsam väderlek, torde likväl förhållandet ännu kunna väsentligen förändras. För det närvarande vågar man emellertid knappast påräkna medelmåttig skörd. Öfrige rotfrukter äro flerestädes utgångne eller förstörda af mask eller insekter. Linet är kortväxt men anses lemna nära medelmåttig skörd. Grässkörden och höfångsten, ehuru fullbordad under mycket gynnsam väderlek, har utfallit vida under medelmåttan. Afkastningens belopp torde närmast kunna betecknas såsom hälften mindre än vanliga år; och som hälmtillgången blifver ringa samt någon nämnvärd efterskörd ej är att förvänta, helst klöfvervallarne i allmänhet måste upplåtas till bete, sedan solen förbränt de vanliga betesmarkerna, så är anledning för handen att befara foderbrist med derå härflytande minskning i ladugårdsbesättningarne och pdisfall å hornboskap.