nödvändig; ty en stor del af stenregnet i går kom från baktrappen af de angripande, som nästan uteslutande bestod af halfvuxna lärpojkar och gatstrykare, hvilka här funnno ett beqvämt tillfälle att gifva sin kitslighet luft, utan att, som de nog förmadade, genom en sådan batalj riskera något straff. Ett lika kraftigt stöd för tumultuanterna var den stora massa nyfikna åskådare, som från början till slut åsågo upploppet. Efter förhöret i går blefvo de i lördags häktade frigifna, med undantag af dem, som hade deltagit i befrielseförsöket eller burit hand på polisen. I dag är allt stilla och lugnt; ingen fredsstörare synes till och rådhusplatsen är lika folktom, som den i går var öfverfull. Rådbuset hålles dock besatt af borgarbeväpningen, men ofriden hoppas vi nu skall vara förbi. Förhör öppnas i dag med de i går häktade. Följande dagen skrifver Bergensposten bland annat följande: Oroligheterna äro nu slutade, arbetarne ha återvändt till siva arbeten, soldaterna äro i sina qvarter och borgaremilitären permitterad. I går förmärktes ej något väsen, en hop nyfikne voro dock ute. Myndigheterna hade emellertid vidtagit alla försigtighetsmått: omkring 500 man funnos under vapen under dagens lopp. —D—