patron A. A. Berger hade inkommit skrifvelser i vilka de förklarade att de icke vidkändes sina namtäntecknidogar å de förfalskade handlingarne. Ett sådant tillkännagifvande hade ännu icke inkommit från justitiekanslern v. Koch, hyarföre äfven ombudsmannen för lånekontoret härstädes, häradsh. Jakobsson yrkade på målets uppskjutande gnär ransakningen utan nämnde herrars hörande icke blefve follständig. Niykander aflemoade derefter en af honom affattad skrift, i hvilken ban framhöll att ransakningen nu fortgått i 42 månaders tid utan att något derunder förekommit, som visat att hans från början aflagda bekännelse i något afseende varit falsk. Detta vore för honom ett smärtsamt straff utom det lagen skulle komma att bestämma för hans brott. På grund af det anförda, och då hans förfalskning i sin helhet redan varit föremål för ransakning i Örebro, anhöll han att få sin slutdom härstädes, enär ransakningen i Stockholm och Norrköping icke skulle kunna upplysa något vidare. Kunde emellertid rådhusrätten icke för tillfället härtill lemna sitt bifall, anhöll han att förfrågan i Norrköping måtte göras om man fordrade att han äfven der måtte höras och att målet emellertid måtte uppskjutas. Efter en lång öfverläggning förklarades W. af rådhusrätten saker till förfalskning, hvarjemte målet för ytterligare ransakning remitterades till Norrköpings rådhusrätt.