) Första anbökningen, daterad i April 1865, i höll dels motiver till trosbekännelsen, dels skilda förklaringar angående orsaken till ifrågavarande baptisters utträdande från svenska kyrkan,, dels ock något polemik rörande en bestämmelse i Upsala mötes beslut af 1595 samt vissa delar af 2:dra, 5:te, 8:de, 9:de och 16:de artiklarne i den oförändrade Augsburgiska bekännelsen af 1530. Öfver denna första ansökning hade K. M:t den 13 Juni 1865 infordrat utlåtanden från domkapitlet i Westerås ochJonunens befallningshafvande i Kopparbergs län. Domkapitlets, ateradt den 27 September 1865 och konungens befaliningshafvandes dateradt den 8 November 1865, inkemmo omsider till K. M:t och innehöllo åtskilliga anmärkningar mot både trosbekännelsen och församlingsordningen, hvilken senare i första ansökningen var såvida af annan tendens, att den åsyftade grundlägga en allmän förening emellan alla de baptister och barndopet ogillande separatister, hvilka, i likhet med Wåmhus baptister, ärnade utträda från osvenska kyrkan. Denna förening kallades svenska frikyrkan, som skulle bestå af särskilda afdelningar och underafdelningar (församlingar), hvilka genom representanter skulle årligen sammankomma till ett allmänt kyrkomöte, som i vissa afseenden egde besluta; hvaremot församlingarna i öfrigt egde åtskilliga rättigheter, oberoende af kyrkomötet. De anmärkningar domkapitlet och konungens befallningshafvande gjorde samt de upplysningar, som i öfrigt erhöllos, äfvensom behofvet af ärendets skyndsammare de föranledde den förändrade sförsam