att de små skogsejarne ej begag dess biträde, emedan det kos för my ket. Man måste påtroga allmogen den lärdom. År det så, att skogarnes ändamål enliga vård utgör en lifsfråga för vårt tai borde något i den syftning, tal. antydt, onel ligen göras för att hämme ten pågåenc skogsförödelsen. Hr Björkman, Det nu föreliggande ämn vore en svårlöst fråga ur många synpunk ter, och det var långt ifrån att han änn kommit på det klara dermed. Ian kund icke för närvarande uppgifva något boteme del mot skogarnes vanvård och förödelse men han ville påpeka några sv. igheter, sör framstälde sig vid lösningen affrågan.! För de första hade man emot sig 2 enskilta in tresset. Man kunde icke likasom vid jord brukets förbättring, varpå kostnader gjor des, visa någon hastigt uppkommande inkoms af en väl skött skog; ty endast i undantags fall kunde skogsegaren deraf draga en in komst, motsvarande räntan af det kapital som erhölls om skogen nedböggs. — Vidar korame man ständigt vid skogslagstiftningen konflikt med eganderåtten. Man hade sök ställa skogslagstiftningen i jemförelse med lagstiftningen för jagt och fiske, för bränvinsbränningen, och en slösares ställande under föterynderskap, men detta vore dock vid Härmare betraktande otillämpligt. Mången skulle genom ett förbud att fritt använda sin skog blifva ruinerad. Hvad lagstiftningen emellertid kunde göra. det vore att fordra att der skog afverkades, der skulle den uppdragas fen. Man hade äfven bragt ett annat förslag å bane, att förbjuda skogens afyttrande under viss tid. Ett sådant förbud kunde dock !ått kringgås, och skulle dessutom verks mycket tryckande på de ändå nog tryckta fastighetsvärdena. Tal. hade velat antyda dessa svårigheter, hvartill äfver andra slöto sig. Såsom ett medel att Åstadkomma någen förbättring ville han hemställa, om icke det ansågs lämpligt, att, hvar och en kommun inköpte en skog, hvars vård betryggades på samma sätt SoP. häradsallmänningarne. Hr Lidell ansåg att man ej borde stanna vid svårigheterna, utan äfven tala om hjelpmedel mot det onda. Staten och hushållningssällskaperna borde söka befordra skogarnes vård genom skogsingeniörers anställande, så att upplysning lemnades utan någon synnerlig kostnad för skogsegarne, såsom vid jordbruksoch ladugårdsskötseln. Det vore äfven af vigt, att rättarelärlingar vid fandtbruksskolorna sattes i tillfälle genomgå en kurs i skogshushållningen, för hvilket ändaraål åt hvar och en af dem borde anslås en, lön af 75 å 100 rdr, och åt dem beredas 4 å 6 platser såväl vid hvar och en af statens som hushållningssällskapernas skogs1 skolor; att hushållning ällskaperna antingen : afgiftsfritt eller mot billigt pris tillbanda-: hölle skogsfrö samt såge till att skicklige i 4 och duglige Personer funnos att tillgå för!: den praktiska undervisningen i skogshushållning. Vidare borde alla menliga stadganden i skogslagstiftningen upphäfvas. Till dessa! räkrade talaren stängselstadgan, hemställande hurovida icke mötet skulle anse lämpligt att ; ingå till K. M:t med framställning derom, att jt den som ej vill stänga bör ega vitsord. Missvårdandet af ungskogen vore en af de för-f nämsta orsakerna till den öfverklagade skogsförödelsen. . Den af mötet framställda frågan s besvarades för öfrigt af tal. dermed, att en bättre skogshushållning borde åvägabringas , å upplysningens och öfvertygelsens väg, och g emställde han, om icke det skulle vara en 1 Po:ssande början att beträda denna väg, genom att de som nitiskt och varmt intresserade sig för saken sökte bilda en förening för en förbättrad skogsskötsel, då han trodde, att staten icke skulle undandraga sig att understödja denna förenings bemödanden. Hr Henschen besvarade frågan med den förklaring, att målet endast stode att vinna på jagstiftningens väg, och att det icke utgjorde något angrepp att hos oss, liksom i andra änder, lagstifta för skogarne. I den ort han b iillbörde hade man genom premier, genom att in uusbållningssällskaperna hållit skogsegarne frö P tillhanda och på alla andra möjliga sätt sökt Pp ppmuntra till en bättre skogsskötsel, hvil-t set dock icke medfört någon verkan. Tvärtom h rade skogens förödande tilltagit. vy Hr Askerantydde de åtgörder statsmakEF erna på senaste tiden vidtagit, hvaraf enb ttre skogshushållning småningom skulle a ölja, och ansåg mindre lämpligt att man vid tj la tillfällen lade an på statskassan. . Allmän sammankomst eger åter rum i morvi son kl. 12—1. Sektionen för åkerbruk samfl nånträder kl. 1—2; sektionen för skogshuskl ållning om fredag kl. 9—10, och sektionen di ör bmmäringar samma dag kl. 10—11 f. m.vc be räsbiinturndsitnittraR rsstsas kr eröirnikn vå — ar PR EE RAR