spegel, öfver hvilken, under e stundom Nörbar, stundom alldeles sortdöende Dusik, en låg, långsträckt och otydlig sköpnad, bildad af Färdig som för alla kuttrarne i släptåg, glider fram, utsändande en massa af ljus i alla möjliga regnbågens färger, frambringad af de kulörta lyktor, med hvilka fartygen äro behängda, de otaliga fyrverkeripjeser, som utslungas och de bengaliska eldar, som emellanåt tändas än på den ena, än på den andra farkosten samt sprida ett rödt, blått och grönt, hastigt uppfladdrande skimmer öfver de närmast omgitfvande föremålen, och man får ett svagt begrepp om det storartade sceneri denna hemfärd erbjuder. Lägger man härtill de oupphörligt dånande skotten, det ljus, som sprider sig från de tätt utefter stränderna liggande, med kulörta lyktor illuminerade villorna, och de der afbrända fyrverkeripjeserna, kan man föreställa sig detta ovanliga skådespel, som i går var om möjligt vackrare än under de föregående åren. Bland de många ställen, som utmärkte sig genom lyckade och effektfulla anordningar i detta hänseende, nämna vi Hasseludden, Blockhusudden och Täcka udden Segelsällskapet återkom till hufvudstaden vid midnatt.