kunna förebrå Frankrike, att det låter engelsmännen gå om sig. an Fe CT CT (Insändt.) Stormakternas och de mindre staternas förhållande till de nya uppfinningarne i fråga om skjutvapnen, : (Slut fr. gårdagsbl.) Komiten af 1861, som framlemnade sitt förslag , Di att: Om vi kunna försvara oss emot Ryssland, så kunna vi äfven försvara oss emot andra makter — vi göra äfven detta antagande. Vidare: 1:0. Att Ryssland ej ens emot Napoleon I användt mera än 200,000 man. 2:0. Att Ryssland ej kommer att anfalla oss med mera än 100,000 man. 3:0. Att efter förberedelse kan 35,000 man med 70 kanoner och 8000 hästar på en gång till oss öfverföras och utan någon sådan -20,000 man. Vi hänvisa till pag, bil. A af komitebetänkandet: eo iapevese öfver Rysslands stridskrafter och sannolika anfallsstyrka mot Sverge. Må man med eftertanke genomläsa detta och fråga sig sedan hvarföre icke Ryssland skulle kunna anfalla oss med större styrka än 100,000 man, hvarföre det icke kan anfalla oss med 5, 6 eller 700,000 man, utan att förlora nödig reserv för andra behof inom eget land, och detta äfven med fullt erkännande af att anfallets svårighet ökas i förhållande till antalet anfallande. Med Rysslands under goda år omätliga förråd af lifsmedel, kan det hos oss, längre tid än som erfordras för att eröfra Sverge, underhålla million soldater. Hvad öfPENN Ng beträffar, så synes den ökas med hvarje år. Så antog komiten att ryska och finska kusterna hafva handelsfartyg af omkring 64,000 läster, men enligt kommerserådet Wolfs tillförlitliga skeppskalender af 1867, eger finska handelsflottan ensamt 80,596 läster, nämnda år. Komiten säger ock uti slutet af bilagan: Natur-. ligtvis skulle likväl Ryssland, efter längre förberedelse, kunna i trakten af Petersburg och på stersjökusten sammandraga en hotande, vida större raRpstyrka än här är antagen. På intet ställe i hela det ryska väldet kan en stor krigshär så lätt underhållas och förses med sina: förnödenheter, som Og Petersburg, der ej blott hafsförbindelser stå till buds, utan der äfven det vidsträckta kanalsystem sammanlöper, som sätter Finska viken i förbindelse med Wolga-, Dwinaoch Dnieper-floderna, och följaktligen med Kaspiska, Svarta. och Hvita hafven. Tvenne stora jernvägar utgå äfven derifrån, den ena öfver Moskwa till det inre landet och som kommer att fortsättas till Krim och Kaukasus, den andra till preussiska änsen och Warschau. Härigenom eger numera yssland en lätthet att från vidt skilda delar af sitt stora land kunna sammandraga trupper, hvilken icke förr fanns. De stora svårigheter, som i detta afseende förr voro att bekämpa, den månädslånga tid trupper förr behöfde för att framkomma; den otroliga atgång, som så långa marscher orsakade samt alla häraf hemtade skäl till de betydliga afdrag; man förr alltid var befogad att göra i or truppers angifna styrka, finnas icke mer. i se således att äfven komiten medgifvit att Ryssland kan sammandraga en hotande, vida större truppstyrka än den antagit, i trakten af Petersburg och på Östersjökusten.. Om vi dertill lägga att ryska jernvägsnätet erhållit en ofantlig utsträckning sedan 1865 — att jernvägen emellan Petersburg och gora är under byggnad — att trupptransporten längs jernvägarne kan ske systematiskt i mån af öfverforslingsförmågan — att landstigningar kunna ske på flera ställen af vårå vidsträckta kuster, så framt ej minförsvaret kan så utbildas att detta lägger hinder derför — att ryska flottan kan förflyttas till Helsingfors, hvarom äfven varit fråga, så vill det synas oss temligen klart, helst man omöjligen på förhand kan få veta hvar landstigningarne skulle komma att ske — att dessa icke kunna hindras eller mötas med tillräcklig styrka, ty hur stor styrka vi än uppställa för att dermed;leverera batalj i sluten ordning, så kan Tand deremot äfven föra en minst tre gånger så stor inom vårt eget land och koncentrera denna, om ej genåst, så dock ganska bestämdt, innan vi hinna att hindra det, och detta oaktadt flera långa sträckor af våra östra le de ga söder om frorknolm otillgängliga för landstigningar. Hvar och en lätt tänka sig på hvad sätt detta kan ske, Om det å ena sidan är en sanning att; det är vida lättare att försvara ett land än att anfalla det, så är det likväl också en, att den anfallande vet hur stor styrka han skall anfalla och bestämmer sin derefter, ställa vi upp 100,000 man, så kommer han med 2.å 300,000 man — om han kommer — men han kommer icke, om ej sådana politiska förvecklingar inom det NE Europa ega rum att han har fria händer dertill, ty finnes det en tysk, RS eller. fransk flotta uti Östersjön, som ej vill tillåta Ryssland att eröfra Sverge, så afskäras kommunikationerna med hemlandet och under sådana förhållanden kan anfallet icke vågas, eller om en rysk, engelsk eller fransk flotta hindrar det kunna vi lika gerna eröfras af tyskarne. Uti det ena fallet behöfva vi ej ens tänka på något försvar, uti det andra blir. det oss omöjligt, massa emot massa, det kan vara så godt att inse detta klart först som sist och att icke invagga sig uti några illusioner af så dyr beskaffenhet som dessa. a, men en landstorm skola vi också ha, säger man, om denna landstorm ej är väl öfvad, väl beJäpnad och. utredd, har godt befäl, så vet hvarje fackman att dess värde är ögat obetydligt — uti krig — och att bibringa den detta visar den enklaste beräkning att det så betydligt öfverstiger våra tillgångar under Er af en mansålder åt-. minstone, att blotta en derpå att genom enl: landtstorms tillhjelp försvara vårt land, förråder ett opraktiskt sinne. Det. skulle bli en storm i ett vattenglas. Endast på ett sätt kunna vi försvara. oss emot sådana stormaktskolosser som dem, hvilka omgifva oss på tvenne sidor, genom att ställa konst emot massa. Och om fienden använder samma stridssätt, kommer äfven till. oss med ett större eller mindre antal utmärkt ve mp soldater, så blir i alla fall detta stridssätt af så långsam natur att han icke gerna kan på kortare tid än många, många år eröfra vårt land, d: v. s. vi få tid att utveckla de krafter som fosterlandskärleken då ovilkorligen frivilligt frammanar och det blir honom nästan omöjligt att kunna göra det. Att Ryssland har omkring 5 milliarder rdr statsskuld — att det nu på grund af en allt sedan: Krimkriget: fortgående inre utklinga. kd har sin krigsmateriel i allmänhet uti bästa skick — att Turkiet och landsträckor uti Asien kunna vara politiskt klokare och lättare att laga — detta gör att vi för närmast kommande år sannolikt kunna hoppas på att icke blifva anfallne — dessa erfordras ock om vi skola kunna utbilda ett skjutskickligt försvar. 7:0 Att vår skolbildning i Sverge står högre än inom de flesta andra länder gör att vi lättare än de kunna öfvergå från den råa måssans styrka till konstfärdighetens. 8:0 Någon stor armå för vidmakthållande af ordding inom landet: behöfva icke vi, om denna nåson gång kan blifva störd emellan arbetsgifvare och : arbetstagare. eller samlingar inom städerna comma att ega rum af folk som ej veta hvarföre le samla sig, som man ej vet hvarifrån de komna eller hvart de sedan (aga vägen, så äro, med fåra närvarande kommunikationer, några tusen nan värfvade trupper tillräckliga föratt återställa rdning ibland dessa inom hela landet. Ort TA Inv tvärt land hyurlar Tra worshriet mans vn be a AN rt 8