hr Bergmans motion förutan, komme att förhan -J!as och hos vederbörande myndigheter och don I stolar utageras. Då hr Bergman emellertid ej vil låtertaga motionen, blef densamma remitterad ti .beredningsutskottet. UTRIKES. FRANKRIKE. Budgetdebatten i lagstiftande kåren tord denna gång komma att blifva långvarig Den allmänna diskussionen kommer att p: samma gång omfatta de fyra budgeterna ocI lånet. Derefier skall kammaren skrida til diskussion öfver de lagförslag, som rör tilläggsanslagen för 1867 och 1868, de or dinarie och extraordinarie budgeterna san länet. Staden Paris befolkning har, enligt en til budgetsutskottet inkommen — officiel redo. görelse, fördubblats sedan år 1853. På d sista femton åren ha 20.000 bus blifvit nedrifna och 45,000 uppbyggda. De öfver skjutande 25,000 husen hafva gitvit stader 110,000 våvingar mer än förut. ENGLAND. I den anglikanska kyrkan ha, såsom bekant är, på de sista åren ep benägenhet för ett närmande till den: katolska ritus visat sig. Isynnerhet är det mess-skruden och bruket: af altarljus och rökelse, som de så kallade ritualiska presterna önskat införa och på mänga ställen äfven verkligen infört. Naturligtvis reste sig snart ett härltigt motstånd mot dessa förändringar. Mangen församlings frid blef på ett betänkligt sätt störd, och detta icke blott på engelsk mark; ty till och med den lilla engelska församlingen i Rio de Janeiro har varit hemsökt af en dylik föga uppbygglig söndring mellan herde och hjord. Saken har icke blott varit lifligt och grundligt diskuterad, utan till och med föremål för domstolstförbandlingar. — Lord aftesbury vill nu på lagstifthingsväg få frågan afgjord och har derföre i öfverhuset väckt motion, att hvarje anglikansk prest skall vid kyrkliga förrättningar bära en talar med vida ärmar samt de finnande en enkel svart gördel af siden; innehar han en akademisk grad, kan han bära (den svarta) universitetshufvudbonaden (doktorshatt), -hvarom icke efter. behag en enkel svart mössa. Sirater,rökelse och brinnande vaxljus skola deremot alldeles förbjudas. , ÖSTERRIKE. Den påfliga allokutionen i konkordatsfrågan kowmer, efter hvad wientidningen Debatte för den 28 Juvi förmäler, att af ri kanslern Beust besvaras med en protest, hvilken skall påminna den påfliga regeringen om de skrankor, som den icke , må verskrida med bänsyn till Österrikes inre angeläsenheter utan att blottställa sig för att bli tillb:kavisad med energi. Emellertid ha: en sådan protest ännu icke framkommit fö: pffentligheten, den afficiella Wienerzeitung har hittills icke en gång meddelat texten af den påfliga allokutionen, oaktadt denna läses både pa latin och tyska i alla andra blad. Den iberala pressen i Wien framställer den patliga skrifvelsen som ett maktlöst aktstycke, hvilket i vår tid måste betrak soni ett öjligt anspråk ; den döljer dock icke för sig, utt hela det högre presterskapets motstånd kommer att bereda regeringen stora sv beter, till och med fast man vet, att kejsaen och kejserliga familjen gjort hvad söm stod i deras makt att förebygga en eklatant rytning med Rom. De klerikala organerna, hvilkas antal i de tyska provinserna icke är betydligt, aftrycka allokautionens kraftställen ned stora bokstäfver, biskoparne och erkeviskoparne utfärda det ena herdabrefvet efer det andra och de federalistis bladen intyda,. att närvarande tillfälle är särdele: synnsamt för att bortsopa hela doktorsuinisteren tillika med den protestantiske riksvanslern. Emellertid tros stormen icke bli å farlig, blott regeringen låter den. få tid il att rasa ut. Det hopp, som påfven yttar med hänsyn till det ungerska prestervet, att det skall träda i de vestterrikiska biskoparnes fotspår, skall svårigen gå i uppfyllelse. Atminstone yttra: )eaks organ Pesti Naplo sig med stor betämdhet mot denna strids fortplantning till Jngern, då konkordatet i detta land aldrig aft författningsmässig giltighet, och på sin sid så tillvida fördragits, som enstaka bemmelser deri erhållit häfd i den kyrkliga raxis. Den 25 Juni blefvo tre czechiska tidninar konfiskerade af polisen i Prag i anleding af artiklar om konferensen mellan riksanslern Beust och Rieger-Palacky; tidninen Pokrok hade tillatit sig yttra: Vi bådo i bröd, men det bjöds oss en sten. ITALIEN. Deserteringarne i den påfliga armen fortara oafbrutet. Sedan den 17 Juni ha 42 an, bland dem 26 legionärer, försvunnit. len å andra sidan ha på en vecka 45 reryter ingäatt i armen, af hvilka 26 äro caadier. Den påfliga militärkalendern för ar 3868 upptager i pafvens arme 704 officerare lier miltärtjenstemän med officers rang. At ssa tillhöra 462 till: börden den italienska alfön, 129 Frankrike, 59 Schweiz, 19 Tyskind, 20 Belgien, 9 Holland och 4 NStorritannien. Bland dem räknar man 8 geeraler och 24 regementspastorer. RUMANIEN. Ministeren Golesco-Bratiano, synes, till trots ör alla ansträngningar från Österrikes sida, v betästat. sin stäilning mer än någonsin. s sista åtgärd, upplösningen ar den geniga senaten, synes ha allmänna rösten g Da konseljpresidenuten i deputeradeammarens session meddelade, hvika entdigunden han hos fursten föreslagit i följd tf det misstroendevotum, som gitvits honom första kammaren, utbröto de öfverfyllda l eplatserna i höga bilallsrop, och ropeni Lefve ministeren! Ned med senaten! genjödo fran alia sidor. Flere deputerade togo trax ordet till förman för regeringen för att evisa, att senaten genom sina sista förhand ngar hade gjort ingrep. i deputeradekamrarens rättigheter, och ett förslag, i hvilket ela ministeren uppmanades att återtaga sin tfskedsansökan och att skydda kammarens ättigheter, bifölls med 70 röster mot 20. ratiano var icke sen att hos fursten utverka tt dekret, genom hvilket senaten upplöstes, ch tre dagar derefter uppläste han detta udskap i sjefva senaten. — Det tilläts icke an anför väntanrndpr macgtan. ntt Äfvorvara