Då priset på köttet, benen, fettet och köttex traktet är bekant, kan man lätt beräkna priset på köttalbuminater, till hvilka jag här äfven räkna limgifvande bindväf. 100 EB kött å 16 kreutzer 40 öre. 26 florine 40 kreutzer — 40 rdr innehålla: 215 I ben, färska å 1 rdr öre kr: 2,6 öress.svv... fd. 215kr. 0:53,75 85 I fett, färskt å 24 kr. —560 öre sn. 4. 324 m 5:10, 3 I fettväf,: fuktig å 6 kr: 15 Öre a... 8 18 0:45. AA 22 köttextrakt 6 EE fl. 45 kr. 14517 n 22: 27,25 139 köttalbuminat... 7,45,5 t 11:64. F1.: 26,40 kr. — 40 rdr 2) Af denna beräkning framgår, att vi med 33 kreutzer — 8312 öre betala skålpundet köttalbu minat eller samma ämne, som blifver öfver, då hac kadt kött kokas tillsammans med vatten. Alla vegetabiliska näringsmedel innehålla en be beståndsdel, af lika värde med denna rest elle: köttalbuminatet, och i mjölet finnes den i nästar stor mängd som i köttet. I hvetemjöl finnas i medeltal 13:2 procent a detta ämne och dessutom 68!;, procent stärkelse Om man nu från priset af mjölet drager det gängse priset på stärkelse, så blifver priset på växtalbu minat i mjöl följande: 110 hystemjöl nr 1 kosta i medelpris floriner 12 18 rdr Vatten Aska 18 E. Cellulosee Stärkelse 68,5 E, å 10 kr. 250 öre, — 11 fl. 25 kr. 17: 12,5 Växtalbuminat (glu; ten) 13,5 3 81,3 v Fl. 12 18 rdr 2). Häraf följer att vi för inköpet af 13 albuminat 2) i hvetemjöl icke betala mera än för ett enkelt albuminat i köttet, något som naturligtvis icke kan förefalla öfveraskande, då man vet att det just är Ii växtalbuminatets låga pris som möjligeten af köttproduktion beror. Ingenting är säkrare än att växtalbuminater vid n processen spelar alldeles samma roll som kö uminater, ty vi veta att hela samhällsklasser. lefva endast af bröd och vegetabiliska näringsämnen, likasom ock att för en stor djurkläss födoämnena äro uteslutande inskränkta till vegetabilier: Man inser häraf att köttets höga prisi grunden betingas deraf, att vi dermed betala de köttets extraktiva beståndsdelar, dem vi endast kunna förskaffa oss af djur, enär de uteslutande äro produkter af djurorganismen. Också är det dessa ämnen och alldeles icke köttalbuminaterna, som förläna åt köttnäringen dess egendomliga yerkningar: AT allt detta framgår af sig sjelf, att om vi till de vegetabiliska näringsämnena, såsom: bröd, årter, -bönor, potates, grönsaker etc., tillsätta en motBvarande qvantitet köttextrakt, så bereda vi oss derigenom födoämnen; hvilka inverka på kroppens näring alldeles som köttmat. Pa som vill förneka denna verkan, måste äfven förneka den af kokt eller stekt kött, hvari en verklig söndring af extraktiva ämnen och köttalbuminater egt rum, en söndring, som ej i ringaste mån hindrar deras saraverkan. ee födoämne, som innehåller samma beståndsdelar som köttåterstoden, måste erhålla samma för köttet egendomliga verkningsvärde, om man dertillfogar de extraktivämnen, hvilka genom vattnet fråntagits köttet och hvilka vi ega i köttextraktet. Man skall nu, som bn Mg tro, kunna förstå hvarföre jag sedan så många år tillbaka försökt att hänvända uppmärksamheten på köttextraktets införande från Tänder, der köttet har ringa eller intet värde, såsom den -enda möjliga utvägen att At Europas talrika befolkning förskaffa fördelen af köttnäringen; På växtalbuminater hafva vi nemligen i vår säd och andrå vegetabilier. ingen brist, hvaremot köttet, derigenom att priset derå alltjemt stegras, för den fattiga befolkningen blir allt mindre tillgängligt, och ih mera folkmängden tiller, desto sämre blir detta sakernas tillstånd. jag önskar att dessa betraktelser måtte bidraga ill att gifva åsigterna om köttextraktets betydelse en säkrare grund. De gynnsamma ekonomiska resultat, som genom köttets ersättande af köttextraktet skulle kunna uppnås vid mathållningen fattighus och straffanstalter, äro uppenbara, och hvarje husmoder är sjelf i stånd att iaktaga den besparing i hennes hushållning, som uppkommer lerigenom att nästan all föda vinner i näringsvärde senom tillsats af köttextraktet. ) Ofvanstående vigter likasom: priser äro efter baierska förhållanden: Lämpade efter svenska förhållanden skulle skilnaden blifva liksom 1 till 11 i stället för 1 till 13... Ofvers. anm. 2 I vatten