någon större fysisk som andlig kraft. En temperatur af 12 till 220 C. är för helsan den lämpligaste. Genom den modererade och jemna såväl föktigheten som temperaturen hos luften, kännes den så. behagligt mild, äfven när det blåser... Orsaken till denna luftens jemnhet och moderation, både hvad fuktigheten och temperaturen vidkommer, är uti hafvets jemna temperatur. Att en:så beskaffad luft skall vara ej endast behaglig, utan af helsosamt inflytande, tyckes väl hafva all sannolikhet för sig. Ett annat förhållande, troligtvis ej mindre inflytelserikt, än det förra, är främmande ämnens frånvaro. Till loftens normala sammansättning af syre, qväfve, kolsyra och vattengas kunna komma många andra, kända och okända, tillblandningar. Hvarest växter och djuriska ämnen undergå förruttnelse, bildas mänga för organismen mer och mindre skadliga ämnen, såsom kolsyra, kolväte (sum lat), ammoniak, vätesvafla, fosforväte m,. rå Sällorna för dylika bildningar äro i städerna talrika, och de saknas icke heller på landet. Deremot meddelar det rörliga hafvet i allmänhet ej några osunda eller skadliga ämnen åt luften. Främmande ämnen i luften kunna verka direkt skadligt, men äfven på negativt sätt derigenom, att deras närvaro förminskar det för andningen så nödvändiga syret. Till luftens friskhet bidrager luftens ständiga rörlighet — vindstilla är ej vid Marstrand. Genom -ökadt lufttryck (ända till. 2—4 atmosfertryck, såsom i grufvor eller vid komrimerad Taft för terapeutiskt (helande) änlamål) blifver pulsen fullare, men långsammare, utdunstningen från lungor och hud förminskad, hvaremot urinafsöndringen i proportion förökad, andningen går lättare, hvarvid äfven som regel en känsla af välbefinnande förspörjes, och det är anmärkt om ufarbetare, att de arbeta med lätthet. Vid örtunnad :luft, såsom på mycket höga berg, förekomma påskyndad puls, hastig andning, trötthet, hufvudvärk, till och med blödningar och vanmakt. Vid förökadt. lufttryck är det inandade syret förökadt, men vid förminskadt lufttryck är syret förminskadt; häri ligger egentligaste grunden till olikheterna, som visa sig uti organverksamheten och befinnandet. Utom vid ett och annat sjukdomsfall kan man väl anse lufttrycket vid hafvet såsom normalt och för helsan lämpligt. På senare tider har ett ämne iluften blifvit omtaladt, kalladt ozon, hvilket anses som en modifikation -af. syret. Undersökningar hafva ledt till visshet om dess närvaro i luften, men mängden är ännu ej bestämd, blott så mycket antages som säkert, att det ökas under åskväder, samt att luften öfver hafvet och vid kusterna innehåller mera deraf än luften inåt landet. Föreställningen at det skulle framkalla epidemiska sjukdomar, Kar ej vunnit någon bekräftelse; men deremot är antaget, att det renar luften genom föreningar med. såväl växtsom djurämnen. Det har en starkare oxidationsförmåga än det vanliga syret, och det torde väl kunna antagas, att det befordrar en rikare omsättning inom den lefvande kroppen, hvarigenom det kan hafva ett :gynnsamt inflytande på helsan. Marstrand bar således under högsommaren en luft med jemn och modererad fuktighet, med jemn och modererad temperatur; fri från tillblandningar af skadliga ämnen. Den kännes mild, ren och uppfriskande; den har på förökandet af nutritionen en kraftig inverkan. Häri måste ligga en :helsosam och helande beskaffenhet. Obetingadt kan man väl således antaga, att luften :är helsosam för alla friska, men flertalet af badgästerna, som besöka Marstrand, äro mer eller mindre sjuka. och vilja återvinna den rubbade -helsan och de tillbakasatta: krafterna. Frågan blifver derföre nu: för hvilka sjukdomar kan luften vid Marstrand anses tjenlig? Det säger sig sjelft, att här är frågan om kroniska sjukdbmar, alldenstund de akuta vanligast förbjuda den sjuke att göra någon resa hvarken till ena eller andra stället. Mycket kan sägas såväl om sjukdom som helsa; men i allmänna föreställningen är ju god matlust liktydande med god :helsa, liksom bristande matlust häntyder på sjukdom. God matlust förutsätter en normal omsättning eller förnyelse. Helsa är således detsamma. som en normal förnyelse; men är helsa en för individen lämplig och liflig förnyelse, så är sjukdom en tillbakasatt förbyelse.; Man -behöfver: nu endast tillämpa hvad .som i det föregående på erfarenhetens väg blifvit ytträdt om. luften, att den stegrar aptiten, för att finna, det teorien öfverensstämmer :med erfarenheten -om luftens välgörande inflytande. Blodbrist och bleksot, samt hvarjehanda nervkrämpor fordra medel, som lifva och förbättra näringen, hvarföre Marstrandsluften måste vara af välgörande inflytande på dessa jakdomar. På samma sätt är den tjenlig ör: dem, som äro under tillfrisknande efter tägon: kraftuttömmande sjukdom. Luften har ifven visat sig verksam mot skrofler, Må rara att baden och något användt mineralratten haft deras stora andel uti den synvarä förbättringen, så måste dock luft, som skar matlusten, vara indirekt välgörande i krofvelsjukdom. Ej blott uti frosskakexier, utan äfven uti konstitutionella sjukdomar. i allmänhet bör n lifvande och stärkande luft hafva inflyande på den förslappade orgauverksmheten. Tuftens jemförelsevis milda beskaffenhet är f välgörande inverkan på kroniska katarrer loftvägarne; till och med har den visat ett odt inflytande på långvariga kroniska broniter med bronkialdelalationer och purulent xpektoråtion; vid emfysem och pleuritisk xudat. Det harvisat sig, att tuberkelsjukdomen, å den har ett hastigt förlopp med häftig ektisk feber, snarare påskyndas efter hitomsten.: Deremot då den har ett långsamare förlopp synes den sjukhga processen fta liksom afstanna under vistandet härstäes, men börjar vanligen åter efter hemkomten. Denna, mera skenbara förbättring kan aturligtvis. bero på den blida årstilen och träffa -hvarhelst patienten vistas. Åsigterna rö temligen olika, i fråga om tuberkelsjukom med afseende på Marstrandsluften. hvarpr ee Pr O09d — MM M mRNA