Arbetskarlen Lars Erik Pettersson, som und förmiddagen före. explosionen tre gånger varit laboratoriibyggnaden, senast kl. 11, förmärk dervid s rängolja öfverallt under reningsränna vara sj illd å golfvet till reningsrummet, hvilke olja icke var upptorkad vid Pgttersons senaste b sök i rummet. Två särskilda omgångar hade Pe tersson, tillika med C. F. Jansson, under förmic dagen burit sprängolja från fabrikshuset till r ningsrummet i laboratoriibyggningen, med til sammans 8 hinkar, hvar och en till ?s:delar fyll hvarunder han gjort sina iakttagelser. Flera går för förut, och senast sjelfva olycksdagen, hade I örebrått Jacob Pettersson hans försummelse oc den våda, som deraf kunde uppstå. Förut, unde det Johannes Johansson (som en tid legat sjuk hade bestyret med oljans rengöring i reningsrum met, hände ock att droppar spilldes på golfvet men Johansson upptorkade dem alltid, utan at behöfva erinras derom; Jacob Pettersson deremo måste ständigt påminnas om sitt åliggande nämnda hänseende,. C. F. Jansson afgaf lika be rättelse med Pettersson i afseende på oljan, son befanns vara spilld under rännan i reningsrummet samt om Jacob Petterssons vårdslöshet i allmän het; dock tillade Jansson, hvari L. E. Pettersso jemväl instämde, att de icke förmärkt något ut spilldt å golfvet, der oljekannan vanligen had sin par För Jansson hade Jacob Petterssoi två dagar före explosionen berättat, att krukorn: vid omflyttningen låtit höra, som orden fallit, et fräsande (en serie af små explosioner), då arbets. karlen Öster, som tillkommit, tillstyrkt Petterssor att lägga ett par brädbitar å golfvet, på hvilket råd Jacob Pettersson ej gifvit akt. Tillförlitlig uppgift å den qvantitet sprängolja som vid fapesionen förvarades vid Winterviken samt särskildt ilaboratoriibyggnaden, är infördrad. (P.-T. — Drunknåd. Sistlidne gårdag, klockan half 6 å morgonen, omkom genom drunkning i RiddarBolmskanalen en vid dervarande mudderverk anställd arbetskarl vid namn Olof Jansson. En utaf hans kamrater, förre gardisten Adolf Fredrik Carlsson, kastade sig genasti vattnet för att söka rädda den drunknande, och fiskaren Jansson från Rålambshof ärnade i samma afsigt lösgöra närmast till hands varande båt, men hindrades derifrån af båtens egarinna, hustru Anna Jansson från Berga i Skå socken å Svartsjölandet, under förmälan att hennes mjölkflaskor, dem hon hade i båten, vore mera värda än lifvet på en fattig arbetskarl. Fiskaren Jansson skyndade då till sin egen, längre bort liggande båt, men hann ej ut med densamma förrän karlen var sjunken; likalitet lyckades gardisten Carlsson i sina bemödanden, emedan drunknade Jansson fördes undan af strömmen. Hustru Janssons ådagalagda hjertlöshet väckte hos det å Munkbron församlade folket med skäl så mycken ovilja, att hon, lemnande båt och mjölkflaskor vind för våg, icke tordes dit förrän på aftonen, då hon smög sig undan med båten till Röda Bodarne. Om saken hölls i dag polisförhör, dervid upplystes, rörande sjelfva olyckshändelsen, att Jansson, som vid tillfället varit sysselsatt att smörja vefhjulet, dervid blifvit af vefven knuffad i sjön. Vidkommande åter hustru Janssons ogenhet vid räddningsförsöken, tänkte hon komma från saken med uppgiften att hennes båt varit fullastad med varor; men som tre personer sammanstämmande förklarade att den drunknade kunnat räddas, om fiskaren Jansson fått begagna hennes båt, så blef målet i denna del remitteradt till rådhusrätten. — Sjelfmord. KI. 12 natten till gårdagen förmärkte kofjägaren de Brun vid Tegeludden att en mansperson kastade sig i sjön vid dervarande brygga. Hofjägaren skyndade till stället, men var lå karlen redan sjunken, Den drunknade, som strax derpå uppdraggades utan tecken till lif, var klädd-i mörk kavaj och mörka byxor samt lågkullig hatt samt är afförd till likhuset på Kungsholmen.