Article Image
SS J SVEP J MMS TERROR NN ig ganska väl bekant. 1. Voro vi ute på sjön att fiska, och ngo ganska mycket strömming. Hans Exellence var så nådig och gjorde min loge id bordet, hvilket var mer än jag hade förent till min avantage; ingenting är svårare n att vara tillstädes, då man berömmes, ty van kan ej utan att rodna höra deruppå. 22, For hela sällskapet till Djurön, hvarst är ett kapell, som ligger I mil ifrån ågelbro. Efter gudstjenstens slut, så fingo i der utaf Hans Excellence en ganska goer måltid, som bestod mest utaf saltsjösk. Efter måltidens slut, så lät Hans Exellence ro slupen ut i segelleden, så att vi ngo se öppningen till hafvet samt en stor järd, benämnd Haröfjärden, som hari längd mil. Under resan så speltes bräde och racks allahanda viner. Vi ankommo tillaka till Fågelbro kl. half 6. Denna dag ar varit rätt rolig, ty både har Hans Exellences humeur varit roligt och förnöjdt, varigenom alla de, som voro med, sökte att ara honom lika. General Liewen kan jag issa roade sig så mycket mera, som sådana MM 0 Mr må parties de debauche äro mycket utill ans smak. Rothlieb gör det som de andraj. edja honom om; eljest så tycker jag att det jorde honom lika mycket, om han vore med l1 iler ej. Wargentin talte inte mycket, han: kall låtsa att kunna vara sällskapslik, men ; an är dock lika alla lärda, som ej gerna l; rifvas med stort nöje hos folk af hög börd. . Cammarherren Lehusen har sina gamladags j: nanerer; det synes, att han har varit en ! rtig karl i sina dagar. Han var nog nöjd, : är han fick bouteillen för sig. Magister l Wilke ville synas; han talte mycket och ap: Nlicerte nästan till allt det som han sade, l! nathematiken. Han är faselig curieux att reta hvad som denna boken innehåller; jag seklagar, att han ej kan få veta det, ty ge-l. om trug och ordvett skaffar man sig ej olks vänskap. Hans Excellence har i dag visat mig mycken gråce och kan jag aldrig rkänna det myckna goda, jag har njutit af wonom, både för det som är förbi som för let närvarande. 23. Åter angripen af Magistern för min bok. Endera är han alltför curieux att få äsa honom eller är han nyfiken att veta om ler står några särdeles particuliera saker, medan jag håller det så cache, han har vissat på så många saker och tror säkert att det ej är annat än amouretter. Jag hade förmodat, att en karl som han, som har sett verlden, borde hafva mera belefvenhet än att säga, att här ej kunde stå annat ati denna boken än sottiser, eller ock att jag ir frimurare och att denna bok innehåller ordens regler. Jag vore nöjd att på något sätt visa denna bok åt R. Höpken eller min far, på det att herr magistern kunde blifva öfvertygad om att här ej är något som stöter bonos mores. KL Ye 4 reste General Liewen med hela det öfriga sällskapet tillbaka åt Stockholm. Under middagsmåltiden taltes mycket om salig Generbl Lewenhaupt, som vardt olycklig. Han hade varit Hans Excellence Höpkens goda vän. Jag hade haft lust att skrifva upp allt det som de sade, hvilket jag ock hade gjort, om det ej hade varit vissa passager som herrarna rappellerade hvarandra; det mins jag sades, att han hade kunnat komma undan, ty allting var dertill tillagadt, men en benämnd Cojet afstyrde det. Hans Excellence talte om åtskillige händelser, hvarvid han hade tillfälle att visa sitt stora genie. Han talte om, huru han hade hjelpt eneral Keith, då han var här; han hade haft något att göra i rådet, och under conferencen, hade han cacherat ett ord, som ej lärer hafva varit väl sagdt. Han vardt uppkallad och åtspord, om han ej hade sagt något sådant, hvilket han svarade att han ignorerade. Halfva Rådet var emot och halfva med, — då föllo de på den tanken att skicka efter Baron Höpken, som var protocollssecreterare. De frågade honom, om ej Generalen hade sagt något dylikt; han svarade att det kan väl hända, att generalen har sagt nåfe dylikt, men att han har aldrig hört det. Tärigenom slapp Gen. Keith allt vidare ansvar, och har detta fallit honom så mycket besynnerligare, som i Ryssland lär ingen underbetjent vid ett verk töras ej annat än jaka till det som deras förmän säga. 24. Var jag med Hans Excellence till Kammarherren Lehusen på Säby; der funno vi mycken oreda och var der knappt ett rum, som man kan säga var något vackert. Fröken Lehusen är hvarken artig eller vacker, ty hennes manerer se nog contraignerade ut. Det vackraste som var der så är det hans bibliocheque; hvarest var en vacker hoper med böcker och väl inbundna. Han hade en stor samling utaf biblar samt ganska många resebeskrifningar. Sjelfva gården är ganska ful, men vägen dit är rätt vacker; ägorna skola vara ganska stora och rätt goda. 25. Talte jag med Hans Excellence om en hoper utaf professorerna och var så lycklig att jag fick säga honom opartiskt deras caracterer. Jag märker ock attjag har varit så lycklig och haft, dock uti en vida mindre ad, den lyckan att tänka om visst folk ika med Hans Excellence, ty hvad Collincourt angår, så märker jag, att jag ej har dömt falskt, ty Hans Excellence är utaf samma mening. Collincourt tror sig hafva sett allting förut och veta allting, men han visar sin stora ignorance genom det att han ej ser, att han är sjelf en stor narr. Jag har längesedan tyckt mig sett i andanom att Collincourt och General Stackelberg äro båda kära uti Grefvinnan Fersen. Jag tror det nu så mycket mera som Hans Excellence ock sadet; jag skulle icke antecknat det om jag ej vore viss på, att ingen får läsa denna bok, som jag ej kan lita på dess discrötion. Vi talte sedermera om åtskilliga andra personer, ibland andra var baron Nolken, som jag fann vara mycket uti Hans Exceilences ogunst, ty hans lata humeur och högfärdiga sinne gör honom hos alla förhatlig. Fröknarna Mörner taltes ock om och jag fick höra, att Lotta Mörner skall hafva en tunga, som skall vara den värsta att komma ut före. Fröken Ulla är ej capable utaf det minsta som kan kallas elak caractere. Hvad Fröken Fredrika angar, så tror jag att hon är en ganska goder menniska, men ville gerna vara gift. N.B. Dessa nota har jag ofta gjort för mig sjelf, men finner nu att de ej måtte vara oriktiga, när de blefvo confirmerade utaf Hans Excellence, som är en oväldig domare. Han har fjor dem många tjenster, ehuru Fr. Lotta har bållit många elaka discourser på hans sujet. Jag har märkt att

17 juni 1868, sida 4

Thumbnail