SSE EEPS BUCIE, ATIUBCI MALLA GEFCR MIL UTE den tid, då han såsom sin egen skall inträda i lifvet, finge i en särskild, för hans förhållanden inrättad skola genomgå en lärokurs, som på samma gång den uppfriskade minnet af hvad han förut lärt, derjemte gaf honom ide om och intresse för andra nyttiga kunskaper samt håg att genom läsning af soda böcker odla sitt sinne och verka förädande på sin omgifning. Det är tydligt att elementarläroverken i städerna ej uppfylla vilkoren på en dylik läroanstalt. De hafva ett helt annat syfte, än att på kort tid meddela något afslutadt helt inom vissa för landtmannen väsentliga ämnen. Föröfrigt utöfvar stadslifvet med dess finare seder och de olikartade sällskaper, hvari bondsonen der befinner sig, ett ofördelaktigt inflytande på den som vill snart åter egna sig åt landtmannayrket. Vimena att ynglingen der lätt lärer sig att ringakta eller åtminstone mindre akta det kroppsliga arbetet och att antaga seder, som mindre öfverensstämma med hans stånd och som han sedermera har svårt att aflägga. Våra skolor må väl sålunda ej kunna anses motsvara den fordran vi ha på en läroanstalt för äldre bondsöner. i behöfva emellertid ej gå längre än till våra grannar danskar och norrmän för att finna, att dylika skolor der existerat redan under flera år. Deras fruktbärande verksamhet, som af uppsatser i flera tidningar redan är af allmänheten känd, har i viss mån ingifvit oss tanken, att öfverflytta dem på svensk botten, dock betydligt förändradei enlighet med våra förhållanden och vårt folklynne. . En läroanstalt, anlagd på landet med fä stadt afseende endast på folkets ställning och behof, i hvilken ynglingarne, inhyrda i granngårdarne, hvarken behöfde ombyta kläderägt eller blifva afvande med hemlifvets seder och bruk, utan från hvilken de efter slutad lärokurs utgingo färdiga att ånyo gripa till plog och spade, men derjemte hågade för fortsatt läsning vid lediga stunder, en skola således, som ej gjorde de egentliga folkskolorna öfverflödiga utan endast fortsatte dessas verksamhet, en sådan läroanstalt, säga vi, torde derföre vara af behofvet påkallad och för många välkommen. Då inom Bara härad och en angränsande socken af Torna en förening redan bildats för att upprätta en skola i sådant syfte, bör den för densamma antagna läroplanen ej längre vara för allmänheten obekant, hvarföre utdrag ur stadgarne här nedan meddelas. Framdeles, så snart föreståndare blifvit antagen, skall annons om elevers. antagande i tidningarne införas. För att ej göra intrång i arbetstiden för jordbruket, är lärokursen bestämd art fortgå från den 1 November tillden 15 April följande år med 14 dagars uppehåll under julhelgen. Skolan kommer att förläggas å lägenheten Hvilan, i nära grannskap till Åkarps jernvägsstation. Utdrag ur föreningens stadgar. 8 1. Föreningens ändamål är att, enligt nedanstående grunder, bilda en folkhögskola inom Bara härad, samt verka för en sådan skolas upprätthållande. (Ehuru sålunda skolan egentligen är afsedd för ynglingar inom nämnda härad, är dock ingen från annat härad dermed utestängd från skolans bivistande. Endast, i den händelse att flera, än utrymmet medger, skulle anmäla sig, lemnas företräde åt bondsöner från föreningens område.) 38 2—11 innehålla bestämmelser rörande skolans ekonomi. g 12. Undervisningen besörjes af en förste lärare, hvilken är skolans föreståndare, samt af en extra lärare när behofvet så påkallar. Mom, I. Förste läraren bör vara en person med grundliga kunskaper samt äga förmåga att på ett klart och lättfattligt sätt dem meddela. Dessutom bör han vara förtrogen med förhållandena i det praktiska lifvet och hysa ett lefvande intresse för folkundervisningen. Af särdeles vigt är jemväl att denna plats innehafves af en person, som förmår välgörande inverka på lärjungarnes moraliska lif samt hos dem ingifva respekt och kärlek. 8 13. Lärjungarne antagas af styrelsen och böra helst vara fyllda 18 år. De böra bo utom skolan. underhålla sig sjelfva samt för undervisningen erlägga en afgift af 100 rdr rmt för kurs, beräknad till fem månader. Dock kan, derest lärjunge besöker skolan äfven andra året, afgiften för andra året något nedsättas, såvida nemligen-skolans finanser sådant tillåta. För många kan denna afgift synas väl hög och önskligt hade varit, om den hade kunnat sättas något lägre. Men härvid bör dock besinnas, att upprättandet af en läroanstalt i ifrågavarande syfte jemte anskaffandet af nödigt undervisningsmateriel är förenadt med betydliga. kostnader och att det för öfrigt skulle medtaga vida större pekuniära uppoffringar att hålla barnen några år i stadsskolan, äfven om dermed samma resultat uppnåddes. Jemför man de fördelar, som folkhögskolan erbjuder, med den kurs i så kalladt bokhålleri, som anska många bondsöner genomgå i städerna och Kostnaderna för båda vägas mot hvarandra, måste resultatet utfalla ännu gynnsammare för folkhögskolan; och vi hysa den vissa förhoppning, att målsmännen samt ynglingarne sjelfva ej skola, efter läroårets slut, vilja hafva saken ogjord. g 14—15 afhandla ordningen inom skolan. FT6Lärjunge erlägger halfva afgiften vid sitt inträde i 8x2lan och andra hälften då skolan efter i npnas. julhel fen åter resans ändamål är att meddela unga män af allmogen en allmän medborgerlig bildning. Ed Ra Rå Fre Am 18. Skolans verksamhet afser derföre att väcka lärjungens eftertanka, skärpa hans omdöme, lifva hans fosterlandskärlek och bibringa honom aktning för insigter samt håg och lust för gagnelig sjelfverksamhet. — 8 19. Undervisningsämnena äro. följande; a) Modersmålet. Häruti inbegripes ej blott öfning i svenska språkets talande och skrifvande, utan äfven gemensam läsning af utmärkta svenska författare och en kort framställning af deras hbetydelse i ett eller annat afseende, so Anm. Såsom ämne för lärjungarnes talöfningar eller skriftliga uppsatser bör Uppstållas ett mer eller mindre utförligt återgifvande af något lärarens föredrag. oo b) Hist Härtill hör en kort framställning af epokgörande händelser och personer från den S allmanna verldshistorien; berättelser om den Skandinaviska nordens första bebyggande, dess sagoålder, medeltid och nutid; enska statsförfattninI gens utveckling, detwäsentligaste af Sverges grund-1 J lagar och kommunalförfattning. Anm. I historien, särskildt hvad beträffar den b allmänna, måste man, för att ej förlora sig i detaljer och derigenom gå miste om det inre samI manhanget och öfverskådligheten, endast framhålla, men derjemte skarpt markera sådana bändelser och personligheter, som verksamt gripit in i mensklighetens utveckli MÅ Inter pm -— NN KD KA — AR D— Ar ec) Geografi. I 5 S byggnaden i allmänhet, med sär 2 på Hverges naturförhällanden och be i dess strömmar, JOrdisger och klimat, Sederm i må följa en främsta eg al olika länders politi h ska förhålländen, deras nivågare och des bildi ningsgrad samt betydelse för viniligationen, länder-L1 nas produkter och handel m. m. oo G d) Aritmetik. I detta läroämne lägges hufvät saklig vigt vid att genom räknefrågor, hemtadej från det praktiska litvet, uppöfva och skärpa lär-Iq Hit hör äfjungarnes tankeoch fattningsgåfva. ing och enkel ven undervisning i räkenskap: