Jubelfesten i Lund. Den vid gårdagens festlighet afsjungna kantaten, hvartill upiversitetets director musices, hr W. Th. Gnospelius, komponerat musiken, var af följande lydelse: 1. Kör. O Du, söm våra fäder var En brynja under hårda dar, Annu, vid tvenne seklers gräns, Uti Din kraft vår trygghet känns. Att än i dag i eget hus Vi tända egen odlings ljus Och ha den ädla tunga qvar Som våra stora Carlars var, Derför vi tacka Dig, o Gud, Vår starkhets, vår förtröstans Gud! Vi veta, ringa äro vi, Men Du, Du ser oss ej förbi. För Dig, som jord och himlar gjort, Ar intet litet eller stort; Dig tränger fjellets hvita topp Ej närmare, än liljans knopp, Ett jordskalf har ej större kraft För dig, än minsta suck har haft, Du ger ej åskan mer gehör Än sorlet som en källa gör. 2, Recitativ. Ur det frö, som här de gamle sådde, Rann ur jorden upp en herrlig stam, Och fast tidens skarpa vindar nådde Kronans späda hvalf, de ej förmådde Hindra friska skott att skjuta fram. Se i dag — hur hög och allvarsam Står han icke i den gamla drägten, Utan remna eller ros damm, Spänstig såsom förr, och käck, och stramm, i Bjudande sitt tak åt nya slägten, t Starkare, än då i morgonväkten Stormens breda vingslag han förnamm!