äfven Joban Gabr. Richert; (1800) kyrkans ut märkte män utom de nämda erkebiskoparne, Hen rik Schartan (1771) och Martin Eric Ahlman (1788) omkring hvilken den teologiska skola, som i dett: århundrade varit en af universitetets prydnader först begynt att bilda sig. Skalderna represente ras af Olof von Dalin (1721), Gustaf Fredrik Gyl lenborg (1748), Bengt Lidner (1774), Johan Da vid Valerius (1788), Pehr Henrik Ling (1791), Eril Johan Stagnelius (1811); naturforskarne af Kiliar Stobzeus (1709) och hans ryktbare. lärjunge Car von Linnå (1727) samt Anders Johan Retzius, som begynner den utmärkta skola af till större deler ännu lefvande naturforskare, hvilken Lund under detta århundrade utsändt. Af de läkare, Lund utskickat, stå här antecknade Nils Rosen von Rosenstein (1723), hvilken liksom Linn var en af Kilian Stobzei lärjungar, Arvid Henrik Florman (1777) och Anders Adolf Retzius (1812), den ofvan nämde berömde naturforskarens son. Bland filosofer stå här nämde Mattheeus Fremling (1762) och Thomas Thorild (1775), bland språkforskare latinaren Johan Lundblad (1779). Vidare matematikern och astronomen Nils Schenmark (1739), en af det förra århundradets utmärktaste lärare vid universitetet, öfversättaren och berättaren Nils Loven (1811) och den lundensiska ungdomens tonskald Otto Lindblad. I en särskild namnrad öfver ingången äro anbragta namnen af de tre berömda kanslererna Erik Lindsköld (1687—1689), Carl Gyllenborg (1728—1739) och Lars von Engeström (1810—1824), som på denna sida intaga en hedersplats; vidare de två prokanslererna Canutus Hahn (1680—1687) och Olof Celsius (1777—1794). Men de egentliga hedersplatserna intagas af de båda kungliga namnchifferna Carl X och Carl XV, som beteckna utgångspunkten och slutet af de tvenne nu tilländagångna århundraden af det carolinska lärosätets historia. De vapen man ser anbragta å de i vestindisk valnöt inlagda väggpilastrarne äro de vid universitetet studerande nationernas, salens egare: till venster skånska, göteborgska, vestgöta och vermländska, till höger blekingska, småländska, kalmare och östgöta nationers. På lika sätt äro å galleriets pi-. lastrar anbragta omvexlande Svea kronor och Göta lejon och i fonden de 4 fakulteternas sinnebilder, medan man öfver ingången ser universitetets eget vapen, lejonet med svärdet och boken. Jtsmyckningen. af denna sal, hvars hela dekoration är att betrakta som en vacker illustration: till universitetets historia, är utförd af dekorationsmålaren 5. v. Thulin under loppet af förra hälften af år 1868. Det är af studentkåren, somjinitiativet till detta företag Vlifvit fattadt, men h. exc. universitetets kansler har genom ett frikostigt anslag af universitetets medel lättat för ungdomen dess utförande. Äfven föreningens mindre sal, till vensteri stora förstugan, studentkårens samlingssal, har vid universitetets jubelfest 1868 erhållit en synnerligen smakfull och dyrbar utstyrsel. De porträtter af universitetets utmärktaste lärare, af hvilka den nu prydes, äro gåfvor till den Akademiska föreningen vid denna fest. Dessa porträtter äro följande: Andreas. Rydelius, David Nebrman-Ehrenstråle och Arvid Henrik Florman (gåfvor af prokanslern och ärare och lärjungar inom de teologiska, juridiska och medicinska fakulteterna); Samuel Puffendorf, Esaias Tegner, Sven Lagerbring och Carl August Hagberg (gåfvor af lärare och färjungar inom.den filosofiska fakulteten) samt Matthias Norberg (gåfva artisten A. H: Lindqvist, som målat alla dessa orträtter, utom det af Hagberg, till en del efter e å universitetsbiblioteket befintliga originaler). Salens dekoration är utförd af dekorationsmålaren 5. Thulin. Akademiska Föreningen, som vid så många tillällen fått fägna sig åt en aldrig tröttnande välvilja äfven från allmänhetens sida, har äfven unler dessa byggnadsoch reparationsföretag?fått slädja sig åt förnyade prof på densamma. Sålunda afva vid samlandet af materialier för nybyggnalens uppförande de flesta af stadens invånare, som iro egare af. hästar, kostnadsfritt. låtit framföra ten, timmer och dylikt på platsen. Ock i;konanta bidrag har föreningen haft nöjet emottaga lenna termin, utom de redan förut omnämnda 000 rdr af sparbanken i Lund, 500 rdr af en gifare, som önskat vara okänd och hvars önskan vi espektera under betygande äfven på detta sätt af len tacksamhet som hyses af dem, hvilka närmast comma i åtnjutande-af de fördelar gåfvan medför. Senast har sistliden gårdag till förökande af den id föreningen redan förut fästade Tollska pre-i niefonden af dess stiftare frih. J. C. Toll på Troleberg, blifvit skänkta 300 rdr, utgörande ett yterligare prof på den välvilja, som från detta håll denna och andra former kommit föreningen till j el. — QR i