, ehuru lika så säkel en försvinnande liter icke, och hafren blot unde föga öfver 9 18 ensamt hufvudsädet, ty som, kornet blott areal. Gråärter OR i goda år, men blir lätt, NN gammal tunna, ehurid väl harpad. Hvete ha blott odlats på försök och gifvit under vanliga å1 icke förkastliga resultaten vi känna ej någon tur nipsodling i större skala, men veta att der den od. lats på passande jordmån och blifvit lad har den gifvit till krare än potäterna som ftöras, CR igen af dem är i van iga år god —) medan turtnipsen visat sig härdi; Klöfveroch förekommer endast un dantagsvis men: hafre deriden harfförsökts häfdat sitt gamla anseende, isynperhet har alsikeklöfvern visat sig vara en säker öch ovärderlig foderväxt på nyodlad jord. Åkern igensås här icke med gräs frö utan får valla sig sjelf; men lemnar då den är i god kraft en flerårig rik afkastning. Ladugårdsskötseln står här lågt. a tro neppe: ligen att länet producerar smör för eget behof. ehuru smörexport eger från de i norra delen af länet belägna, hufvudsäkligen finska socknarne men detta smör kan i godhet eller hållbarhet icke täfla med t. ex. Åselesmötet. Ost tillverkas icke; deremot är det alldeles icke sällsynt att den skummade mjölken återgifves korna som dryck. Äfven i vanliga år producerar ej orten spanmål tillräckligt för dess behoff hvarföre sådan alltid i större eller mindre postet hemtages söderifrån. Oss vetterligt förekommer ingen husslöjd här om man ej vill räkna det, ni rgnning bland Jappallmogen. Större delen af befolkningen sysselsätter sig under vintern med skogskörslor, under hvilken tid nötboskapen får nöja sig med det sämre fodret. Ä Den lösa befolkningraj antal är enormt; man uppskattar det ända till eh fjerdedel af hela folkmängden. ä Man skulle tro att den uppdrifna skogsafverkningen skulle hos allmogön framkallat ett blomstrande välstånd. . Onekligen stå i länet de byars allmoge sig Bäst, som minst sysselsatt sig med denna handterin; Kommunikationerna äro ännu mycket ofullst efter Luleå elfdal ännu il lan residensstaden och sträcker sig 6 mil efter Bredåkersby i Öfverluleå Sedan möter en långd mil der man blott kan framkomma le och gående till Storbacken inom Jockmocks lappmark, der ånyo en landsväg på 7 mil möter. Såväl i detta som i de kommer icke något 0! är vanligt att de närmast kena år efter år gödslas dan de mera aflägsna, 8 skördar få ligga obesådda Men medan man i Westei z fven, från Luleå, Sn icken, men upphör der. gefär nämnda länen föret gerne Det len liggande egostycbesås med säd, 6de burit några kornoch igenvalla sig sjelfva. iorrland på den närmast blott korn utan äfven äxte odlar man i norra Westerbottenoch i Norrbotten blott korn, således ett fullständigt ensädesbrulk. Vi anse att en bland hi sfta inträffande missväxte ste sökas 4 detta ensä mer, att bruket i ort a i.de norra länen måik; och då härtill komkräfver att gödsla åkern på våren, ofta med föga brunnen spillning samt lerefter omedelbart så kornet, vanligen tjockt, så blir naturligtvis följden deh attsäden växer på halmen, bildar liggsäd och sätter sent kärna, och såunda vida lättare skadas af missgynnande och kall väderlek, än om den odlats efter någon gödslad förfrukt. 5 Såsom gemensamt för allå de anförda länen kunna vi uppgifva bristande elleW ofullständig afdikning; srund bearbetning af deniodlade jorden; brist icke blott på förbättrade redskäp utan äfven på sådana som söderut anses oumbärliga. Så t. ex. får man innu i Ångermanland se fält användas, men detta redskap hafva vi ej i Norfbotten sett hos allmosen, som söker vid sådden ersätta dess verkan på dant sätt att de större Koklorna sönderslås med sor, handterade af qvinHor, som trampa i den sådda mullen. : Vi ha sökt i ofvanstående sammandrag gifva en cor framställning af landfmannaförhållandena i de wordligaste provinserna. Vi erkänna villigt att heIrande undantag förekomma, men dessa äro unlantag, ej regel, och vi att den framställda kildringen skall i hufvudsäken befinnas sann och rogen. Således ett mycket of digt landtbruk och lt ofullständigare ju nordligare vi komma. Det orde dock vara tvårtom för att åkerbruket skulle är kunna med framgång Skötas och lyckas. Det tydligt att måste man fä mellersta och södra ;verge, som dock har så mildt klimat mot det nordiga landet, träget anlita alla de förbättrade meoder, som vetenskap ochferfarenhet rekommenera, för att få tillfredsställande afkastning af sin ord, så måste man, om onstädes, göra det här, ; ett sträft klmat och em kort sommar påbjuda nyändandet af sådana metoder och växtföljder som ,inska det förras missgynnande inflytande och påkynda arbetenas gång. får således ej för en gonblicklig oftast skenbar vinst ruinera skogarna, om af Försynen.ämnats skydd mot de kalla indarna och att jemnt fördela nederbörden under rets lopp; man måste afleda den öfverflödiga fukshet som, qvarstående i or och träsk utan flopp, bilda. frostnästen i de odlade trakternas rannskap ; man måste rätta kulturen efter klimaet, således icke för brödföda odla blott ett sädeslag, så att icke vid dettas felslående. nöden geast står för dörren; och man måste i allmänhet fva derhän, att landtbruket höjes till en induri, således producera icke blott för brödföda utan fven till afsalu eller utbyte. Med få ord, man åste äfven här. söka svar på de gamla frågorna. vilket är den dostdG säljes dyrast i förållande till odlingskostnaden? och, hvilka äro edlen att minska odlingskostnaderna för att öka en rena behållningen? Att för de norr, eller sagdt det. nordliaste länet, som vi här ej igen åsyfta, fa Å essa frågor ett tillfredsställande svar som faktiskt ser svårigheterna är. visstiicke lätt, Vi kanna et visserligen icke. till en kort tidingsartikel kunna vi blott i korthet antyda några de vigtigaste åtgärder, som enligt vårt förmeunde kunna vidtagas för att verka i denna riktng, förvissade som vi äro att denna fråga för orrlands framtid utan tvifvel är en af de vigtiste, hvarmed landets lagstiftare snart komma att sselsätta sig, Det är en fråga som ej kan falla tan måste på ett eller annat sätt snart lösas. Hurudan år då detta Norrbotten, om hvilket vi 1 tala? Dess jordmån är öfvervägande god och imatet, om det odlas; särdeles Fer för ett nd under så nordlig bredd; befolkningen, härdig h tålig, tannsådd och uteslutande idkande jorduk; få eller inga städer, ty dessa äro egentligen ott större byar; ingen industri utom skogsafverkng; numera blott en nödtvungen handel för att lirodsställa befolkningens inskränkta behof; afttningsorterna för, de få produkter allmogen möjsen kan aflåta, långt pv kommunikationerna L många Stan raskeitka 2 de ännas ra och svåra samt tj maderna uppsluinde produkternas nästan hela värde. Hvarför betar landtmannen här? Egentligen blott föratt ra sig och skaffa sig kläder. Under sådana nständigheter, då bg Je Omsättning eger rum, gas han i främsta hand att frambringa de nödndigaste födomedlen för lifvet, således till korn h något potates; om jorden dre väl lämpar v för dessa säden, så mycket sämre för odlaren, n har intet annat val, han måste hafva dem eller ngra, så framt han ej på en dålig jord kan för gon tid undvika det onda genom att utrota sin og och försälja den till sågverken, Under såra primära förhållanden kan det icke falla nån in att undersöka odlingskostnaderna, ty man betar ej för vinsten utan för att lefva; man må; hafva spanmål till bröd, kosta hvad det vill. en också uå säden felslår, lider odlaren djupt; n förtvinar ixngsamt, om ej menniskokärleken elper honom, na om oman dat hannam am han HÅ en för sSäLÖ PR 00 LO kr I bege jon Jol 0 Nn CL E RR