rean AA AE AS 6 ha anstalter blifvit träffade att bereda israe literna full garanti för framtiden. RITSDAGEN. 18 eller 24 millioners lån. Hr redaktör! Det är redan kändt af tid ningarne, att en bland de förnämsta tvistetn. emot slutet af riksdagen angått frågan on statsbristens .fyllande, och hvivä mycket fö detta ändamål skulle behöfva lånas. Det ä äfven kändt, att redan statsutskottet upp gifvit detta Dehof till högst aderton millio ner för att hafva riksgäldskontorets räknin; ren Vid slutet af nästa år 1869, hafv: andra ledamöter af riksdagen yrkat, att de borde lånas 24 millioner, på den grund at brist annars ånyo skulle uppkomma unde de nästföljande åren för fortsättningen af de nordvestra stambanan. ÅA andra sidan åte erfor man vid föredragningen i andra kammaren den 30 sistl. April af statsutskottet betänkande rörande detta ämne, AZ 88, at ej mindre en ledamot, hr Berger, som tillik: är fullmäktig i riksgäldskontoret, än äfver chefen för finansdepartementet, frih. af Ugglas, ansågo statsutskottet hafva uppskattat lånebehofvet för högt, och att ett lån af tollt millioner skulle vara fullt tillräckligt för at! möta en befarad förlägenhet. Att så aflägset skiljaktiga meningar om en och samma sak kunde vara rådande och med ifver försvaras, torde väckt någon förundran hos enhvar, som icke varit i tillfälle att taga närmare kännedom om den del af den finansiella ställningen, som utgör ett komplement till den i statsutskottets nämnda memorial JM 88 framlagda finanstablå; och i fall någon uppmärksamhet vid denna sak tilläfventyrs skulle fästas äfven i utlandet, synes en förklaring öfver det skenbart besynnerliga i så olika uppfattningar önskvärd. Af dessa anledningar hemställes, att Aftonbladet behagade lemna rum för nedanstående anförande till andra kammarens protokoll den 30 April, åsyftande att påvisa en naturlig förklaringsgrund till de olika uppfattningarne. Stockholm den 12 Maj 1868. Hr Hierte. Det skulle i sanning vara svårt att besvara de många anmärkningar, som från olika håll blifvit framställda emot utskottets förslag, derest jag icke hyste den föreställning att det funnes en helt enkel förklaringsgrund till de många olika beräkningar, som här blifvit gjorda; och jag vågar tillika tro att, om jag haft tillfälle förut yttra mig, mycket af hvad här blifvit uttaadt icke framkommit. Jag ber nemligen att få fästa kammarens uppmärksamhet derpå, att ruriken på det statsutskottets memorial, vi nu diskutera, är: Memorial, med beräkningar öfver statsregleringen för år 1869 samt förslag i fråga om fyllande af riksgäldskontorets behofv, äfvenom att titeln på den memorialet vidfogade litt. ) är Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets nkomster och utgifter under åren 1868 och 1869. Man finner således att utskottets ifrågavarande ,eräkningar utgöra så att säga blott ett kassaörslag för de båda nämnda åren och att, hvad itskottet upptagit såsom brist, nemligen 20 milioner rdr, blott är att anse såsom kassabrist, men letta utesluter ingalunda att såväl hr Berger som ir finansministern kunna hafva rätt i sina beräkingar. Om, i stället för den nuvarande rubricen, man vill kalla memorialet en probabilitetseräkning öfver statens förmåga att fylla statsristen de kommande åren, så tror jag att man narare skulle komma till det rätta resultatet i fseende på hvad som här utgjort föremål för tviten. Det är visserligen äfventyrligt att upprepa n mängd siffror, helst kammaren deraf redan hört nda till trötthet, men jag nödgas dock ytterliare framlägga några få sifferuppgifter för att ättfärdiga hvad jag ämnar säga. Det är ju tydigt att 1869 års bevillning utgör en tillgång för taten, ehuru densamma, utgörande, om den beäknas till samma belopp som år 1868, 2,600,000 dr, icke kan upptagas i staten för år 1869. Enaanda är förhållandet med 1867 års bankovinst, huru det ej går an att för 1869 beräkna någon ndel deraf då den ingår först år 1870. En viare tillgång, som utskottet icke upptagit men om minskar bristen, äro sådana utgifter, som äro nvisade på riksgäldskontoret, men icke komma tt utgå, uppgående till omkring 500,000 rdr, derbland 352,4 rdr anvisade till Gellivaraverken. idare tillkommer, i följd af riksdagens derom attade beslut, postassuransfonden, 350,950 rdr, om bör till riksgäldskontoret öfverlemnas, äfvenom en million rdr, som utgått i låneväg å det indre kreditivet och hvilka således böra äntagas ter ingå. Härefter komma öfverskotterna från 865 1,250,207 rdr 52 öre och från 1868 600,000 dr, dem statskontoret åligger betala. Den näst öregående talaren har visserligen uppläst en skrifelse från statskontoret till riksgäldskontoret, om vilka statskontoret yttrat att någon tidpunkt för eras aflemnande ickn kan bestämmas, och hvaråt en ärade talaren tyckts gifva den tydning, som m de aldrig skulle kunna påräknas; men de utöra likväl en riksgäldskontorets ostridiga forran hos statskontoret, som det icke lärer vara impligt att afskrifva, ty man kunde då med skäl våga hvem som skulle stoppa dessa medel i sin cka, något, som i så fall kunde blifva föremål ör justitieombudsmannens efterforskningar. De f mig sålunda uppräknade summor uppgå till mkring 7 millioner rdr, hvarmed således den af tskottet uppgifna brist, 20 millioner rdr, skulle yllas. Återstå således något öfver 12 millioner dr. Derjemte är att märka det utskottet från ikomstberäkningen uteslutit bidraget af statsverets inkomster för år 1868, som vid 1867 års riksag antogs till 3,318,270 rdr, men ännu ej influit. Härtill kommer ytterligare riksgäldskontorets testående fordringar hos enskilda jernvägsbolag .207,800 rdr, hvarifrån dock afgår ränta 423,000 dr, så att härå återstå i jemnt tal 8,800,000 rdr. Jetta är visserligen tillgångar, som icke förefinas för ögonblicket och hvilka icke med säkerhet unna antagas ingå ens år 1869, och utskottet har erföre icke ansett sig böra upptaga dem, då nu råga blott är.om ett kassaförslag samt utskottet elat uppgifva ställningen sådan att den må blifva lar år 1869 och vi sedan icke må behöfva låna ågot mera. I öfverensstämmelse med denna åsigt r det som utskottet uppgifvit lånebehofvet till ögst 18 millioner rdr. Malla vi oss härvid så unna sedan fullmäktige, i den mån tillgångar inyta, minska den verkliga lånesumman. Hvad ngår frågan derom att den sväfvande skulden af ENSE TEMA SSE PMM NN MSE DAN maffian ARh hannm dunnmn hanna Ja AA hs