armåekåren, redan vid krigets början delade hvarj egementes bataljoner i halfbataljoner, hvilken 01 ganisation ständigt under hela fälttåget bibehöll: Men såsom särdeles Iapirsandn i förevarand hänseende är den berättelse om det andra posen ska infanteri-regementets deltagande uti stride vid Kissingen, Winkels och Nädlingen, som blif vit afgifven af detta regementes öfverste. Rege mentet framgick trenne gånger till ordnadt anfall vid det första med 5 kompanier i första, 5 kom ganier i andra träffen såmt 2 i reserv; vid det an ra, sedan 2 kompanier från ett annat regement tillkommit, med 7 kompanier i första, 4 i andr: träffen och 2 i reserv; vid det tredje anfallet ut gjordes första träffen af regementets alla kompa nier, hvaraf några till följd af lidna förluster vor sammanslagne; bataljonscheferna synas efter om ständigheterna hafva begagnats än som träffen chefer, än som -befälhafvare öfver vissa delar a slagordningen; sedan berättaren börjat beskrifv: striden, talar han om kompanierna och hvad mec dem inträffat, liksom om de voro taktiska enhete; och någon bataljonsorganisation ej funnes till kompanier af olika bataljoner uppställas tillsam mån; regementsbefälhafvaren emottager underrät telser direkte från kompanierna och gifver dem medelst adjutanter och underofficerare befallningal tillbaka; stundom tager han sjelf befälet öfver ! kompanier 0. 8. V. Det. senast anförda sättet att utföra striden framstår såsom ett så fullständigt närmande til den.romerska. manpipulartaktiken man gerna kat tänka sig, när man derjemte tager i betraktande de emellan vårt tidebvarf. och romrarnes rådande olikheter i afseende å vapen, utrustning, mekaniska och materiella resurser m. m. vå d AE med. största uppmärksamhet böra följa andra länders: framsteg i Irigsväsendet, för at! deraf tillgodogöra oss hvad som kan lända till vårt försvarsväsendes förbättring, böra vi å andra sidan vid ordnandet af. våra militära angelägenheter noga:-taga oss till vara, att blindt följa i släpFree stormakt; som för tillfället är på modet. Sådant skulle göra oss redlösa, emedan vi derigenom under: freden så uttömde våra tillgångar; att intet återstode för kriget... Vi kunna hafva hopp om framgång uti sträfvandet att, i afseende å organisation; förvaltning, krigssättets lämplighet för vårt land, befälets och underbefälets. krigsduglighet, vapnensg. och den öfriga materielens konstruktion z godhet, blifva våra angripare öfverlägsne, emedan åstadkommandet häraf kostar. jemtörelsevis litet och ej öfverstiger vår förmåga... Deremot förmå vi ej att gifva krigaren i ledet den långvariga öfning som fiendens soldater erhålla. Den .stående; eller, rättare mobila delen af krigsmakten måste till sina årlika vapenöfningar sammandragas i så stora afdelningar, att samlingsställena komma att ligga långt aflägse ifrån de tlestes hemorter. . Då stora kostnader äro förenade med dylika truppsamlingar, vore det en misshushållning att onödigtvis förlänga dem genom. att .derunder anställa sådana öfningar, som lämpligare kunna verkställas i hemorten — Sålunda höra gymnastik. vapehbföring, vapenvärd och målskjutning äfvensom en del rörelser i spridd och sluten ordning till hemortsöfningarne. De för ortförsvaret afsedda delar af krigsmakten, som borde bestå af frivilliga, för hvilka stora svårigheter möta att aflägsna sig från hemorten. kuäna dock derstädes till öfningar såmmankomma i fullständigt ordnade tåktiska enheter, når flessa q hafva större styrka än som ofvan blifvit föreslagen.. Ett annat. vilkor härvid är; att öfningarne så ordnas och bedrifvas, att de ej medföra betydligare tapoffingar äh att större delen af den vapenföra befölkningen mäktar i desamma deltaga. Såsom en följd häraf, och då hvarje hinder för förgvarets tillbörliga ordnande måste undanrödjas, ärlyxen afskaffas. Ehuru erlyxen ej :ovilkorligen är nödvändig, bar man likväl sökt att försvara eller åtminstone ursäkta densamma dermed, att den, såsom varande något vackert, lifvar och höjer krigarens sinne. Hos oss torde likväl allmänna meningen vara, att denna lyx är obehöflig, eller åtRT att pan deraf står i alltför stort missförhållande til oh kostnad den förorsakar, Emellertid tillgodogöras för närvarande ofullständigt de vapenöfningarne ätföljände Kostnader, så länge derunder tid upptages med sädana öfningar, som icke allenast äro öfverflödiga, i: likhet med lyxen, utan dertill i gig sjelfva. oriktiga och fula. Jag har sökt visa att hit kunna, bland andra, räknas de nu brukliga handgreppsöfningarae. Militäröfningarne böra naturligen afs, att göra krigaren skicklig att besegra de svårigheter, som möta bönoin. De nu föreskrifna öfningarne i att stå, gå och vända sig uppfylla, ej detta ändamål, emedan de endast.afse jemn mårk, hvilken erbjuder inga eller obetydliga svårigheter, men deremot äro overkställbarå i mark, som är något ojemn (åker, tufvig äng m. mj, hvilket senare dock ej hindrar den ovane soldaten; som ännu ej af erfarenheten lärt, att. efter omständigheterna öfverträda de. reglementerade :föreskritterna, att. uti mark af sistantydda beskaffenhet onödigtvis anstränga sig vid bemödandet, att noga utföra Hvad som blifvit anbefaldt. Det är lätt insedt att föreskrifter, som äro overkställbara, också äro hinderliga för krigslydnaden, och. detta desto mera, ju högre intelligens krigsmannen-eger, Jag torde nu få öfvergå till skärskådandet af en ifrågavårande ätine berörande insänd uppsats uti Aftonbladet för den 24 April. Uppsåtsens förfättare syhes hysa den åsigt, att jag borde hafva varit skonsammare och försigtigare i mina omdömen. om nu. gällande föreskrifter m. m., på den grund att jag ej varit — infanterist. Emot: denna, omen för vår. tid bog. ovånlig skråmässighet vittnande, uppfattning inskränker jag mig.endast ratt protestera, fullt öfvertygad att den eller möjligen de, soft -häruti tänka lika med ins., svårligen äro mottagliga förde skäl, somimot ett dylikt påstående skulle kunna anföras. Uti mitt föredrag har jäg yttråt, att antalet af vårt lands vapenföra män sannolikt öfverstiger 600,000. Utaf detsätt, hvarpå insändaren gör bruk Af denna uppgift, skulle man kanna komma på den tanken, att: jag. anser -armön böra bestå af dessa. 600,000; män: Läsaren ,beliagade påminna sig att, af hvad jag anfört, ingenting förefinnes, som berättigar ett dylikt antagande. Insändaren citerar ur Aftonbladet för den 17 April ettlängre yttrande af-general Dufour. Förmodligen anser insändaren, att hvad deruti förekommer, om: att-all slafvisk RR af de gamies. taktik är ett fel, är tillämpligt på hvad jag yttrat. epgående romirarnes taktik. Då jag likväl dels föreelagit, dels tydligen förutsatt, att vår taktiska enhet, med. hänsyn till storlek, sammansättning, utrustning, beväpning, manövrer och stridssätt bör-vara. olik med romrarnes; borde jag väl svårligen kunna ; beskyljas för begär att vilja glafviskt efterhärma dem. Romrarnes taktik har af mig endast blifvit anförd såsom stöd för den incipen att den taktiska enheteiwvi och för strid på nära håll kunde vara betydligt mindre ån hvad t nutidens bataljoner i allmänhet äro. Med anledning: af insändarens tal om löst Hramkastade åsigter, som endast kunna hemta stöd från romfarnes första tider, får jag äfven här bedje läsaren påminna sig, att det alldeles icke vär ensamt på grund af. romrarnes föredöme, som jag föreslägit små bataljoner. : Naktadt .af.hvad som redan blifvit anfördt rörande det sätt, hvarpå preussarne uppträdde i si kriget, SÄväl insändarens påstående om den erfaenhet mot starka kompaniers. uppträdande. som taktiskan enheter, hvilken skulle kunna hemtas från danska kriget, som ock hans uppgift att preussarne. aldrig vågat splittra 2:dra trätfen ochreserven i kompanier m. m,, torde kunna anses vederlagda, meddelas likväl följande rader ur en. skildring om: prenssiska. infanteriets. taktik 1866, införd i Berliportidningen Militärische Blätter XVII 12: )Denna preussiska infonteriets taktik är ingalunda ny, den är endast och allenast ett a dande af sedan. länge bestående reglementariska bestämmelser; dock med den skilnad. att hvad som förr var undantag nu blef.regel, Vi se balfbataljoner: och kompanikolonner .utkämpa, och afgöra striden under det grupper af tiraljörer inleda och: verksamt. ingripa i densamma., Möjligt är att det fordras vidsträcktare taktiskt , mdämae: och: större . skickliokeöt i Jedningen af