Af förvaringsrummets TuilrogeD ska utrymma gl ter man bäst till hurn ofaxligt små dessa fri måste vara. Kan det då örundra oss att d burna af luften, simma omking i och föras vida af densamma? Hvarhelst deinna vilkoren för 8 utveckling för handen, så hka de sig fast, sän! sina fina trådar i den tjenlit massan, och begyn att frodas och ymnigt utbrea sig. Sådana ämne som erbjuda dessa frön en Implig jordmån, kum derföre endast derigenom evaras från dem, a man så sorgfälligt som möjlrt derifrån utestäng all luft. I luften lura nemken de fiender, d. v. möglets fortplantningsfrön, Wm förderfya för o våra läckra sylter m. fl. .kräsgheter. Att vi i dammet igenfinnarå mångahanda sla; skal och lemningar efter infubrier, bör icke kunr förvåna oss, om vi besinnz, pc i alla jordens nejde ansenliga lager af såväl ?Xhaltig som stenig b skaffenhet, oerhörda klir fissor, ja hela berg kedjor, kort sagdt en bety fhde del af jordskorpa består endast af på hvaljldra hopade pansar : infusorier och af de kalk: ,jde skalen efter hvarj handa mikroskopiska sjö jr. Af den blandnin af dylika partiklar, som !Snmet i ditt ram inne håller, kan forskaren söllj dig, hvarifrån dett damm kommer. Och dv Julle häpna öfver de oerhörda resa, dammet uel stundom gjort på via dens vingar, innan det hjellt till dig. Såför de heta, från Sahara öfver ls deuropeiska ländern blåsande vinden, — i n Sirocco kallad, Spanien Solano — ofantlilmassor af damm frå denna sandöken öfver till å Och likväl är denn långa väg kort i jemförelå med den, som dan met under vår hösttid tillsjgalägger från Syd amerikas torra stepper, Så lig den tanke an synas, så riktig ä damm, som den nog atmodren med damn an jagar ut ur sin bonik, finnas måhända be elar, som leda sitk ursprung från Syd as stepper. Låtom oss ännu en gådj genom mikroskope betrakta en nypa damm, seän vi först fuktat de tten. Se — det då lilla runda grande rjar att röra sig! — Deflär ett litet infusions djur, ännu inhöljdt i den fyddande hylsa, hvar med det omslutits, då defPörjade att lida bris å fuktighet. UPP jukad. f vattnet; upplöser si hylsan, den skendö akiär och rullar sig u I bihang, som efte De röra sig, kret klen dock, att i de godtycke åter kunna int Å sande, och åstadkomma på fl sätt i vattendroppe; en liten hvirfvel, som drad till; sig andra små kroppar. Det lilla djäet framsträcker ny trådar, fattar med dessa: er dess näring tjen ig liten kropp och slukar Någon mun ka sserligen icke skönjas, mållk son öppnar sij vil tt uppgifva nå är snart sagdt e PGA gestalt pt kan. spåra att de let så pass, att man ki är samma djur. Nästan h kryp och insekter — d genom beröringen med er lefvande. It man. ser, så rör: döda dammet ha pattendroppe blifvi Lo St n hvilka sedan flyga o Dammet är således inga Yikartad massa, som den vid er vidrörande kan synag, 1tarmå af de mest oli så mycket farligare fiende, wvarken rast eller ro. a någon. enahand: flyktigt påseende an en väl samman pen, och derföre er man icke får unns Borås tidning läses: Då fö mmit så allmänt i bruk, är cunna få de dertill erforderliga lampglasen af sålan beskaffenhet, att de ej så lätt springa sönder, nu oftast är fallet, och det oss derföre ett öje att från Amerika meddöa en uppgift, huru ampglas af god beskaffenhet lära kunna tillverkas. pgiften är följande: Hvarenda person, som har gon erfarenhet om lampglas, eger kännedom om 1 egna besynnerliga olikhet i tidslängden, som ie kunna begagnas. Somligakunna hålla i måder, medan andra, som synas fika bastanta, springa er efter en kort tids nygjande, utan. någon y deras ohållbarhet ch lätta sönderspringande befjor på de materialier, awraf de tillverkas. Det finges shoddy i glas äl som i kläden. Billigtåvris är dagens lösen, ch en stor del glasbruk tillverka lampglas af kielsyrad kalk, i stället för Sera bög bly. Till wmpglas af kiselsyrad kalk användes ungefär fölunde proportioner: sand 100, soda: 15, kalk 20 24, salpeter 7 å 10 delar. Kalken, som ej är värcledande, kan i lampglåset ej uthärda den utgning, som uppstår af hettan; ett glas, tillverIt med dessa proportioner, skall äfven vid smågom ökad hetta, om det ej då springer sönder, fter få gångers användande blisså. bräckligt, att et, hur varsamt det än handteras, går i bitar. ampglas med EH bly ha ungefär följande roportioner: sand 100, bly 40 å 50, soda 20-395, er 10 å 15 delar. Blyet är en mycket go ledare, och ett glas, tillverkadt med; dessa roportioner, skall nästan smälta af hettan innan pricker. Den oerfarne kan finna skilnaden i n af de olika ämne genom att knacka t något hårdt ämne, då vibrationen från t har ett ljuft klingande ljud såsom af en. då deremot kalkglaset har kort och sträft kilnaden i red af tillverkningskostnaden ier ä last omkring 60 öre (sv. mynt) Ett annat fel är att de vanligen ej o glacerade (annealed). Lampglas, som ej är gladt, kan under ett starkt mikroskop framvisa naden i glaset. Partiklarne i den glacerade van äro täta och sammanslutna, medan i denoglade de synas vilja falla i sär. 2 2