MUN VI DRAIIU OVHR Pi UP VÄ he METALL I förnäm gynnare, grefve v. Goldstein, fanns ä , att han tta den på ften öfversattes äfven på franska. isste redan förut, att foreller och laxar d Iektidens annalkande begifva Big till bäckar — helst sådana, der ett klart vatten sande ställen och n undan stenar, så att dammar r bildas, s S gifva ett slags lä mot strömningen och sky då åt leken. Genom att skrapa m ofvanför den lilla dammen, afsö rommen, som sjunker till bottnen och sig bland kiselstenarne. Efter henne mer snart hannen, hvarsmjölke atsöndras på samma sätt som honans rom, och befruktar denna. Man visste således redan före Jacobi, att fiskafvelns uppkomst försiggick utanföre fiskarnas organer; men den praktiska användningen hä var hans uppkt. Han cfterbärmade företeelserna i nattagit, turen, riktigt klart vatten i ett käril; tog. derpå en fiskhona, hvars ägg voro mogna, om hufa han noggrannt ia vadet, och utklämde med andra handen, genom en sakta tryckning på fiskens sidor, läggen i vattnet, Derefter tog han en hanne, och utklämde på samma sätt så mycket af -Ihans mjölke, att vattnet blef dunkelt. För Jatt uppfylla alla vilkor, hade han förut låtit diga långa ; sin apparat han på Lådan kan k man Ina t. ex. 11 fot lång, 12 bred och 6 tum ändan lemrar man en öppning på tum, som stän med ett metal er, hvars hål blott få vara 4 linier i diameter. I anIdra ändan är likaledes en öppning, 6 tum bred och 4 tam hög, med galler. Den ena öppningen släpper in, den an gallerverket. t s djur. Nu er man ett Vassande ställe bredvid en eller en dam, som har tillsel från goda källor, nedsätter lådan i en rör en vat lek genom lådans galler. man ytterlig 8 botten med tuin högt, ön strös ett lager små kiselselstenar. t danas med konst , som fi och förenar alla de vilkor, som fiskvaturen fordrar I denna apparat förde Jaco med konst befruktade rommen, gaf vattnet en lagom stark strömning, och utvecklingsfaserna under hela I som varade i 6 till 7 vec derlek s fö der, hvars attnet. Han dem ned en fj och tillbaka i växå och röra sig, och då ynglet fr krytt krupit n, behöll han det ännu fem veckor i lådan; först sedan pafveiblåsan, som förser ynglet med den första föda motsvarande modersmjölken — fuliständigt uppsugits och annan föda behöfdes, le han det i en damm. Jacobi har i hufy udsaken löst hela probien ed grunda sig alla efterföljar 5. T stem gjorde man med frampång tlörsök Nordheim (i Hannover) och i England utsattes premier för dem, som satte den nya uppfinningen i verket. Det började emellertid först begagnas 1837 (af Jolin Shaw) och 1841 (af Boccius), sedan laxen blifvit sällsynt i Englands strömdrag. I Frankrike företogo sig en tarflig fiskare Remy och en värdshusvärd Gehin i en aflägsen vrå af Vogeserma på 1840-talet på egen hand försök att alstra forellyngel. Båda olärde, men begåfvade med observationstalang och mycket ihärdige, kände de ingenting om de lärdes rön; men arbetade rastlöst i flere år, för att motverka den undergång, som ho-S tade fiskaryrket i deras bygd. Vid 40-talets2 slut hade de kommit så långt, att en af de två fiskdammar, de inrättat, lemnat omkring 1200 , tvååriga foreHer. I den lilla elfven Mosellotte bade de insläppt en 50,000 exemplar fiskar. — Om dem hänvisa vi för öfrigt till. nedan anförda, af frih. C. J. Cederström öfversatta rapport af den bekante zoologen Milne-Edvards; dock bör dennes uppgift, att den ofvanföre nämnde grefve Goldstein, som lät öfversätta Jacobis bok, skulle vara metodens uppfinnare, rättas: d r numera, efter bland annat en uppsats i Revue des deux Mondes (1854), äfven i Frankrike erkänd som falsk. Lunds metod, som, säger han sjelf, endast fordrar en liten omkostnad och ett besvär, som med rätta kan räknas bland de oskyldigaste, men mäst förlustande n var en annan än Jacobis. Han beskrifver den i en uppsats på icke fullt sju blad (Vetenskapsakademiens Handlingar, Vol. XXI, 1761), der en vetenskaplig ande af betydenhet uttalar sig i ett gammaldags trohjertadt, enfaldigt språk. Man låter, skrifver han, af bräder göra sampar, hvilka nedsättas nära in vid landet i samma. sjö, der man fiskar, hälst på de ställen, hvaräst lugn och solhettan kunna bidraga till ändamålet: dessa sumpar göras väl rymliga till vidden, men grunda ock utan läck. hvars väggar genom leder eller kafvelbommar i botten kunna nedsläppas, när man vill. Sedan man beklädt bottnarne och väggarne i dessa sumpar med granll ris, släpper man dit den råmfulla och mjölkfulla fisken, som man i lektiden fangar, hvart slag för sig, dock ej flere, än måtteligea kunna sig rymma i hvar sump, att de ej af trängörsmäkta. När iskarne gått i dessa sa sunpar två eller tre dagar, tager man dem vil med en håf, och med detsamma sköljer rommen ifrån dem, hvilken de redan lemnat på granriset, det man bör förfara och se efter när det är bestäldt. Fisken nyttjas då til sit behof, men väggarne på Sumpen fällas sedan neder och granriset bredes sakta ut alt mer och mer, at det ej ligger för mycket2 i tilsammans. Desse nu släpte råmkorn utgöra planteringen, hvilka snart sagdt allesammans komma til lif, när likväl, i den händelsen man låtit Fisken strax tillagas och nyttjas til spis, man verkeligen stuckit i munnen, hvar gang man ätit råm, 10000 tilärnade fisk-lif.n — Ty värr kom Lunds Rön, trots den välsig-! nelse et Sjörikt land därigenom kunde ä hålla, icke till vidare användning. Det ör ett fosterländskt hjerta godt, att se att förnäma Revue des deux Mondes (i ofvan a anförda uppsats af Jules Haime) gör Fingenieux conseiller de Linkoeping rättvisa. Icke få skrifter angående fiskodlingen finnas för öf kronologisk följd några af dem: Milne Edwards, Berättelse om Fisk-afvel i fioder och insjöar. Ötvers. Stockh. 1851. Upplysningar om medlen att med konst förättra fisk. uogens af Nederländerna föranstaltande. Stockh. 1854. Coste, De nyaste och vigtigaste förbättringarnei Fisk-afveln. Öfvers. Stockh. 1854. , Berättelse om Fiskskötsel, afgifven till Frankrikes minister för handel och landtv bruk. (öfvers) Stockh. 1854. Heins, Praktiska Underrättelser, om konst-g messig befordran af Fisk-afvel. Öfvers. Westervik 1856. Rasch, Om Medlen att förbättra Norges laxoch insjöfiske re artificiel fisk-afvel. Öfvers. Stockh. Samma bok. övers: af Hj. Nathorst. Örebro 1858. CfederströJm 5), Spå-7 Jancher till ledning vid fisk-odling. Stockh. 1859. öfver en grusbäddS på svenska. Vi uppräkna ill kafveln. Kungjorda genom kon-å 4) Infördt i Vetenskaps-Akademiens Fandlingar, 1761: Likväl kunde nio år efter Innds försök Johan Gabriel Gyllenborg uti Kort Afhandling om Insjö-Fisket i Swea-) äggen, Ul nde Riket (Stockh. 177!) uppsifvå