ende från en ringa början, men buren af d tyska folkets behof efter inre samfärdselfi het, har tullföreningen genom den nationel tankens makt, åt hvilken densamma gaf u tryck, numera utbredt sig öfver största d len af Tyskland. Den har mellan sina me lemmar skapat en gemensamhet i intresse hvilken segrande bestått sina svåra prof o i verldssamfärdseln intager den en ställnin på hvilken hvarje tysk blickar med tillfred ställelse. De politiska och ekonomiska fö ändringar, som egt rum i Tyskland, påka lade en utveckling af de organer tullförenir gen erhöll vid sin grundläggning och det i frukten af en naturenlig utveckling, att ida representanter af hela nationen förena sig ti rådplägning om Tysklands gemensamma ek nomiska intressen. Denna rådplägning kom mer att sträcka sig till alla områden af de efter fördraget den 8 Juli förlidet år gemen samma lagstiftningen. Föreningens utsträck Ding till Mecklenburg och Libeck kan de vid ställas för ögonen såsom nära förestå ende. Följande lagar komma att framläg gas: handelstraktaten med Österrike, ett lanc som genom stamförvandtskap och mångfal diga materiella intressen ännu är förbunde med Tyskland; vidare lagar om ändring i tull ordningen, om en lika beskattning på tobak om ändring i tulltariffen och en handelstrak tat med Spanien. Hållen Tysklands gemen samma intressen stadigt för ögonen, förmed. len från denna synpunkt mellan de enskild: intressena och ett resultat, som skall fi värfva er nationens tacksamhet, skall k era ansträngningar. Det vänskapliga förh lande, som eger rum mellan de tyska rege ringarne och alla utländska makter, berätti gar till det hopp, att utvecklingen af de nationella välfärden, för hvars vårdande di tyska stammarnes representanter i dag förens sig, skall förblifva tillförsäkrad om freden: välsign.lser, till hvars skyddande de tyske staterna förbundit sig med hvarandra oci med Guds hjelp städse skola kunna räknö på det tyska folkets förenade kraft. N I Kreuzzeitung skrifves: Som man hör frår Slesvig och Holstein, råder der en kännbai brist på teologie kandidater. Dervid anmärker Kölnische Zeitung man betänker. att sedan 1864 alla gäll ända upp till den Jjutska gränsen aro besatta med tyska pastorer och att öfver 130 prester af dansk härkomst blifvit afskedade, så är det icke underligt, att det mången gång blott finnes en enda sökande och ibland alldeles ingen till ett ledigt prestgäll, och att der ofta anställas kandidater, som nyss aflagt sin examen. Hvilket kyrkligt tillstånd som på detta sätt utvecklat sig på många ställen i Nordslesvig, vilja vi forbigå med tystnad. Att säga sanningen derom skulle ju vara mopatriotiskt. SPANIEN. Gonzalez Bravo har raskt bragt bildninfen af ett nytt kabinett till stånd, tagande hvad som låg till hands för honom, ty någon förändring i tendens brydde han sig icke om. Den nya sammansättningen af kabinettet är följande: Gonzalez Bravo blir ivrikesminister och ärfver efter Narvaez pre-: sidiet, Roncali tager jemte justitieärendena de utrikes angeiägenheterna om hand; de öfriga portföljerna äro sålund. fördelade: general Mayalde krigs-, Belda marin-, Orovio finansminister, Calalina minister för de allmänna arbetena, Mafori för kolonierna. Då Gonzalez Bravo meddelade Cyrtes underrättelse om kabinettets I ckliga nybildning, tog han munnen helt fall mot revolutionen och hade den stora utlåtelsen : Skuggan af hertigen af Valencia är vår president! Narvaez lik är oalsameradt och skall under en vecka utställas i en castrum doloris; derpå kommer det att föras till kyrkan i Atocha, dev en präktig likbegängelse skall ega rum, hvarefter hertigens af Valencia dödliga Cemningar komma att föras till Loja. — Kamrarne ha inställt sina sessioner. —Ofverallt i konungariket herrskar lugn. AFRIKA. Abyssinien: Om de senaste händelserna ha följande telegrammer ingått till engelska regeringen. . Den 26 dennes på. eftermiddagen ankom ett så lydande telegram: Den I3 April slog general Napier de abyssiniska trupperna utanför Magdala, hvarpå konung Theodor drog sig tillbaka in i fästningen. Han släppte då ut fångarne och alla ickestridande. General Napier fordrade dock, att han utan vilkor skulle gifva sig och stormade Magdala dagen derefter, den 14 dennes (enligt efterföljande telegram den 18 dennes), hvarvid konung Theodor blef dödad. — Ett på aftonen samma dag ingånget telegram meddelar: Konung Theodor har blifvit sla gen i närheten af Magdala, hvarpå han frigaf alla fångarne och de af honom qvarhållna handtverkarne. Han drog sig derefter tillbaka till Magdala, hvilket den 18 togs med storm. De engelska trupperna ledo ringa förlust; konung Theodor blef dödad; 14,000 man sträckte vapen. Enligt andra berättelser hade engelsmännen i striden utånför Magdala anställt ett stort blodbad. Sir Robert Napier ämnade snart begifva sig på ätervägen. Itt telegram af den 14 dennes berättar från krigsskådeplatsen: Dagen efter striden på långfredagen, i hvilken engelsmännen icke hade någon dödad, men fingo 15 sårade, utlemnade konung Theodor alla fångarne. Sir Robert Napier fordrade ovilkorlig kapitulation inom 24 timmar. Theodor dröjde. Flera afdelningar af hans armö, hyilka förlorat modet, sträckte gevär och uppgåfvo de mycket starka positionerna vid Chilassee. Konung Theodor retirerade med dem, som förblifvit honom trogna, till fästningen Magdala, hvarest) han, försvarande sig till det yttersta, stupade. Engelsmännens förlust är YTinga; de skola fördröjligen återvända hem. Icke officiella telegrammer tillägga: Konung Theodor sköt sig sjelf; han förlorade långiredagen 500 man och försvarade ingångarne till fästningen med 25 kanoner. Fästningen bombarderades i 3 timmar af engelsmännen och togs derefter med storm. Två af konung Theodors söner ha blifvit tillfångatagna. Engelsmännen togo fyra kanoner af guld och en mängd vapen.