. solen. er ni om en sådan prins? j Jag kunde ej undgå att höra dessa orc I hvilka yttrades helt högljudt midtibland båd herrar och damer, samt ingalunda förskräckt eller förvånade de sistnämnda. Jag försto likväl icke att det gällde min pensionskam rat, den unge mannen från Wall t, hvar namn jag förut ej heller någonsin efterfråga och som jag icke kunde föreställa mig skull I vara prins. Emellertid hade jag nog af denna soir och for hem. Morgonen derpå kom jag in madame Boisdhyvers matsal i samma ögon blick man ledde den stackars Gregory Wanesco in i hans rum och jag fick höra at han duellerat vid Meudon. Prins är har icke, har han förklarat för den unga damer från Lancashire, och har aldrig gifvit sig ut för nagot sådant, fastän man i den noblc klubben envisades att tilldela honom denna titel. Men han är fullt och fast öfvertygad att den af honom utpekade personen spelat falskt och det påståendet vidhåller han, säger Wanesco, äfven om han skulle duellera med hela klubben. Jag lofvade att meddela er detaljerna vid duellen, men sannerligen jag förmår skrifva mer i dag. Jag är yr i hufvudet, till och med i ännu högre grad, än under de första dagarne af mitt vistande i Paris, och fruktar att slutligen tappa bort mig sjelf i allt detta virrvarr. Ar då detta det verkliga Paris? börjar jag fråga mig. Utgöra dessa målade markiser och markisinnor, grefvinuor och vicomter, veritabla eller f. skamliga prester och galna munl ssa oborstade Jokeyer och fräcka spe et Paris, som skall gå i spetsen för Jag maste söka mig ett full lande svar på denna fråga. Thora B. En ny imdustri. I tider af så allmänt betryck som den närvarande och dervid det onda ytterliga försvåras genom rådande arbetslöshet, hafva slag till nya arbetsbranscher ett viss nar liva niuren kogar lemna ningar, ja ande stund r allmogen. je arbete som och till hvilkas uppkomst s gifvit en fingervisning. Sverge ikt tillfälle till fabrik ändå vigtigare är i n till en hel mängd h Vi mena här med husslöj förrättas på egen täppa. Den industri, vi här gå att förorda, är i sjelf alldeles icke ny, men i alla fall ganska ny i Sverge. Det tillväxande användandet af beck eller ölharts vid hartsningen af faten å ölbryggerierna har gifviv denna artikel en icke alldeles obetydlig vi Sverge exporterade år 1863 30,506 skålp. harts — men importerade deremot 436,199 skålp., ett egendomligt förhållande då man besinnar att en väsentlig qvot af denna summa, nemligen ölhartset, likaväl kan åstadkommas här som Tyskland. Det amerikanska hartset duger ulldeles icke för ölbryggerier. Om ock den åsigt att blott de industrier bära sig, som ega sitt råmaterial inom lanlet, är falsk, så förbjuder detta dock icke tt det är en väsentlig fördel om fabrikanen kan anskaffa sitt råmaterial inom eget nd; och ehuru det ej kan anses vara inlustriens skyldighet att samtidigt tillgodosöra alla ett lands råmaterialresurser, så ligver dock i tillvaron af sådana resurser en väckelse till ett verksammare lif åt det inlustriella hållet. . Våra skogar erbjuda oss ika, till en stor del obegagnade hjelpkällor denna väg och ehuru det numera ej kan iekas att här under de senare åren utbildat ig en skogsindustriv, så är detta fält dock innu bra litet uppodladt i förhållande till itt omfång och sin rikhaltighet, och vi imvortera fortfarande en mängd produkter, såsom finare harts, beck (Bierpech) m. m., wilka ganska väl kunde tillverkas inom get land och till och med utgöra exportarklar. Det torde derföre måhända icke kna allt intresse att meddela några notier om beckoch hartsberedningens fabriksnessiga bedrifvande; i alla fall en hos oss ä godt som ny industrigren. i Väl har här länge nog, men just icke så ynnerligen vinstgifvande, idkats tjärubräning; men denna industri, sådan den hittills edrifvits, intager i nationalekonomiskt afsende ungefär samma rum, som svedjebruket. tt förhandenvarande kapital tillsodogöres erigenom visserligen på ett ganska enkelt ätt, men sättets ändamålsenlighet, isynneret i våra dagar, är mer än tvetydig. Hvarera, saväl den irrationella trädbleckningsmeoden som ock svedjebruket, öppna väl skoen för en högre kultur, men utan attlemna ina idkare någon reel vinst, som i någon nån kunde motsvara den förlust landet lier genom att så stora skogssträckor föröas. Den tidpunkt kan ock med skäl anses ara inne, då en nog stor öppning i skoen blifvit gjord, stor nog åtminstone för de dlingskapitaler, som dertill kunna erhållas. fen som vii alla fall måste anlita skogen ör att slå oss ut, så torde det vara hög tid tt tänka uppå, att äfven i de nämnda brancherna af verksamhet tillgodogöra sig hvad ndra länders erfarenhet och vetenskapen ifva vid handen. Stockafverkningen inbringar för sogsegaren icke någon synnerlig behållning andra orter än de, söm äro särdeles väl elägna för sågverk. Härtill kommer att en i sekler bedrifna sågrörelsen så utgallrat törre delen af landets lätt tillgängliga skoar, att en egentlig sågstockafverkning nuera oftast blott kommer i fråga längst 1 åt landet. Och dock betäckes den första delen af landets yta icke alleast af skogsmark utan jemväl af skog, viserligen på nog. många. orter jem