snart sagdt utan tak öfver hufvudet och att vi således icke få vara alltför nogräknade i valet. Kaptenen vred sina mustascher och såg brydd ut. Etter en stunds tystnad slog han sig för pannan, utropande: Victoria! jag har en idå, en riktig ingifvelse... Min kusin, majorskan v. Snobben är ännu qvar i staden; jag mötte henne och dottern på Drottninggatan i går afton. I morgon förmiddag göra vi dem ett besök. Gumman är lierad med hela aristokratien; helt säkert skaffar hon dig en plats som konvenerar 088. Under det kaptenen var fördjupad i samtalet med sin dotter, hade en tredje person, osedd af de båda förstnämnda, sakta närmat sig. Det var en liten trindlagd gubbe, klädd på nyaste modet, med ett ansigte lika lefnadslustigt, lika jovialiskt som den värde kaptenens. Mjuka tjenare! . ursäkta!... Kommer lite olägligt .. hvafalls? he, he, he!. en fin ring beprydd hand, hvit och knubbig som ett fruntimmers, lades på kaptenens skuldra. Halft leende, halft förtretad vände defne sig till sin interlokutör i det han mumlade: Hvad tusan har du här att göra? Jag lofvade ju att komma efter om ett par timmar. Alldeles, ja! det var tusan hvad du hade brådtom; jag kunde ge mig nitton millioner små svaflade... att en hund låg begrafven derunder?. Din gamle skälm! alltid densamme... Semper idem... Vi sågo dig styra kosan hitåt; jag följde dig på afständ... kunde förstå att du var ute för att fiska i grumligt vatten . Den talande upptog en dubbellornjett med guldbågar och började temligen närgånget skärskåda den unga fröken i det han fortfor: Det är en känd sak att der Härr kapten v. Turne är i farten, dör plägar