len och dennes löneförmåner; och man har icke haft utrymme för den korta berättelse, som styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader plägar årligen afgifva, och hvilken nu alkommer till allmännare kännedom. Skulle erna kunna åtminstone i ttelsen bo under samma tak? ppas att de i verkligheten snart anförda, då chefsgöromålen vid kerligen nu längt mindre sons tid öfverstiga en mans höfva, eri med höga löner at en talifva samn båda styrel än på Er och att det s r bet sis ins) nkning. I följd af det enväldiga å civilministern pu fått ordna de: SR naturligtvis efter vederbö förslag, har nu chefen asomtrafikchefen allt sedan den 1 Januari 1863 åtnjutit ett af de högsta lönebelopp, som här i landet ifrågakommit. Aflöningen för honom har nemligen varit bestämd till 12,000 rdr, utom reskostnadsersättning! Man tager efter behag,, säger en känd attarinna; och på lika sätt synes vederrande hafva resonerat, då de, utan ständernas hörande, tiliredde det ingalunda för en fattig stat lämpade s yrelsemaskiner vid våra jernvägar. D. i SYRE TRSNPRE ETISKA