i säte för att stå såsom ljusets riddarvakt,, äro alldeles okunniga i det ämne, som näst fosterlandets språk, historia och statsförfattning borde anses såsom det närmast liggande och nödvändigastb för hvarje bildad menniska att känna, nemligen kunskapen om de lagar, af hvilka hemfes fysiska tillvaro är beroende, och i öfverensbtämmelse med hvilka hon således måste lefva; om hon fritt skall kunna begagna alla sina förmögenheter, sin själsodling, sina krafter till att verka för det stora mål och på den lats hon såsom menniska fått sig anvisad. Dessutom förete organismen och samhällskroppen så många analogier att studiet af den förras lif måste anses mycket bidragande till en rätt uppfattning af lifvet i den senare. Det är ju samma stora sköna lifsström, som genombrusar hela verldsaltet, naturoch menniskoverlden, och ju mera vi lära känna den på dess olika stadier, eller rättare, dess olika sätt att bryta sig väg till ljus och frihet, desto friare blifva vi sjeltva, ty desto kraftigare ryckas vi in med i dess kretslopp hän mot källan den evigt klara — och dit är det ju all forskning; all uppfostran och bildning ytterst böra syfta. e) Gymnastikläraren blefve en ytterligare föreningslänk mellan hemmet och skolan och föräldrar, som ofta nu Mmisstroget, och dock så klarsynt, höras yttra: I vår skoltid gick man i vadmalskläder, slog boll och trissa m. m. och visste af ingen sådan der tråkig gymnastik, men ej heller af alla de krämpor med hvilka ungdomen nu drages., skulle åtminstone hafva en invändning mindre mot skolan, oberäknadt det mäktiga språk rosorna på kinden och glansen i deras barns ögon skulle talb till dennas fördel. Till slut blott den önskan, att den tid ej måtte vara aflägsen, då forntidens gymnastik, då förfädrens lekar, evigt unga och friska såsom deras sånger, skola aktas och öfvas i skolan och hemmet i alla delar af fosterbygden, jemte det all: skolundervisning för öfrigt främst skall åsyfta hjertats fö ling, tankens sjelfständighet och den utåtgående fria verksamheten, särskilt genom att lägga vigt vid sång, ritning, taloch skriföfningar, i st. f. det dödande inpluggandet af en osmältlig massa af kalla systemer och teorier samt torra kompendier af namn och fakta, hvilket blott åstadkommer lärdt högmod men ingen: sann bildning i detta ords fulla och ädla mening. Men ju mera en sådan bildning bibringas i skolorna, ju flera near uppväxa till män med bjerta och örstånd i, förening med ädla och fasta grundsatser, med kärnkarakterer, desto säkrare gkall. äfven samhällets utveckling försiggå, d. v. 8 jemnlikhet och välstånd blifva rådande bland alla dess medlemmar, höga och låga, män och qvinnor. Men. om de militäriska öfningarne borttagas från skolan, huru går det då med vårt nationalförsvar? torde någon fråga. Visvara: för den ungdom, som utgått från skolan med frihetskänsla, lefnadslust, mod och handlingskraft samt med friska själsoch kroppskrafter för öfrigt, blir inöfvandet till krigstjenst en småsak, men deremot Hvad duger brynja JT skälfvande bröst Och goda pilar i rädd mans hand? I alla tider ha mannabragder utförts af frivilliga skaror, hvilka aldrig handterat vapen i barndomen, men fåfängt torde man få genomleta historien för att på dess blad finna inristade lagrar aj sådana som redan såsom skolgossar blifvit ttråkade till kropp och själ med modifierad sjukgymnastik och exercis och manöver och elementerna till fäktning med tre olika slags vapen, allt med ideligt temporäknande och militäriskt kommando, och det dag efter dag, månad efter månad enligt samma schema. Dessutom torde handgevärsexcis mera skada än gagna helsan. I sammanhang härmed önskade vi fråga, hvarför de frivilliga skarpskyttarne skola öda så mycken tid på en minutiös exercis. Deras tppgift Ån ju ej att paradera hvarken inför ... ..punoe folkhop eller ennådigt nedblickandej kunglig. storhet, utan helt enkelt att lyda den röst, som talar från fädrens ittehögar och bjuder hvarje svensk man att hålla sig beredd — a stark, själen ang, anden fri — att kläda blodig skjorta till fäderneslandets försvar. Maånne det ej anstode sådana män bättre att bortkasta nutidsvlittret och i stället mera öfva sig i fri fäki ning, i kämpalekar och fosterländska såner? : Väl veta vi, att mycket af hvad här blifvit sagdt skall stöta många af det nuvarande jog män för hufvudet, men vi hafva dock vågat att här uttala våra isigter i en så maktpåliggande sak, i den fasta rn pan att, så bristfälliga och felaktiga detaljerna i dem än må vara, många fosterlandsvänner finnas, som skola förstå ch behjerta vår grundtanke: en stor fram , byggd på en fri, en rask, en glad, en nork ungdom. Och hoppas vi derföre att snart å se tillägg och förbättringar till vårt förslag föreslås af sakkunnige män till denna wnkes genomförande i praktiken: F. V. H. Till Redaktionen af Aftonbladet. Frågas om annonsen i gårdagens blad om en ousert på Stora teatern nästkommande sönd: skall så förstås, att Tegner, Svenskhetens skald, på -Sverges förnämsta scen skall tolkas på — tyska? Skola svenska öron så krä Stockholm den 10 April 1868. Svensk. Sm