ligt på 20 år. Vidare sökte tal. visa, att i utskottets utlåtande fattades system, och yrkade återremiss af de båda första punkterna. Hr Åke Andersson instämde med hr Per Nilsson. Hr Jonas Andersson önskade bifall till båda punkterna, emedan det vore alldeles nödvändigt att frigöra den egentliga folkskolan från abc-darierna, om hon skulle kunna vinna någon utveckling, och skulle talaren gerna hafva sett, att ett någotBhögre minimum kunnat bestämmas. Skulle lärarne 1 folkskolorna äfven lära de små barnen att läsa innantill, så kunde de icke hinna med mera. Dessutom kunde barnen i de allraflesta hem beredas denna kunskap. z Hr Bergman fann det föreslagna stadgandet i andra punkten för strängt, då det funnes många hem så beklagansvärda, att barnen der ej kunde läras innanläsning. Yrkade återremiss. Hr Jöns Ol-son i Nordanå hade den erfarenheten, att de fattigare lemnade sina barn till folkkolan bättre förberedda än de förmögnare, och fann det uppställda förslaget icke vara för strängt emedan det deri fordrade kunde åstadkommas i hvarje hem. Yrkade bifall. Hr Svensen. Ehuru talaren trott, att ett något högre minimum bort stadgas, hade han dock iutskottet underordnat sin mening under pluralitetens. Fann det beklagligt, om man icke ens ville an-. taga utskottets förslag, och ansåg det vara misshushållning både med penningar och lärarekrafter om lärarne i folkskolan skulle nödgas sysselsätta sig med abe-darierna. Yrkade bifall. r Siljeström fann småskolorna vara alldeles nödvändiga, om en folkundervisning skulle bli möjlig, men ansåg utskottets bestämmelse komma att på ett högst betänkligt sätt afbryta den nu mångenstädes pågående organisationen af småskoor. Tal. hyste en stor vördnad för hemmen och undervisningen derstädes, men fruktade att den i hemmen meddelade hjelpliga innanläsningen ofta skulle bli detsamma som ohjelplig, hvadan tal. yrkade afslag å den andra punkten. Hr Per Nilsson i Espö gratulerade östgötarna ill deras stora bildning, som tillförsäkrade barnen tt i hemmen kunna läras väl läsa innantill. I jelfva verket stode det väl icke bättre till bland lem än andra, åtminstone hade tal. haft bref från ätt skrifkunniga östgötar, hvilka icke utmärkt ig för någon synnerlig rättstafning; och kunde de cke stafva sjelfva, så vore väl icke stor utsigt att le skulle kunna lära andra, Vidhöll sitt förra rrkande. Hr A. W. Nilsson yrkade bifall. Hr flosenberg. Man hade sagt, att bestämmelsen i andra punkten skulle vara för sträng. Tal. ville fråga närvarande filosofie doktorer, om le skulle tilltro sig att tillbörligt undervisa 100 arn och på samma gång sysselsätta sig med abelarier. Hr Hedlund ansåg bättre att afslå än återrenittera andra punkten, emedan återremiss skulle så örsena behandlingen, att den vigtiga frågan icke unde vid denna riksdag medhinnas. Efter slutad liskussion bifölls första punkten och i afseende på len andra röstades först om kontraproposition melan återremiss och afslag, hvilket senare antogs ned 88 röster mot 18. I hufvudvoteringen afslogs .mellertid punkten med 68 röster mot 46. Emot detta beslut anmäldes reservation af en tor mängd ledamöter, bland hvilka vi lyckades nteckna hrr Roseoberg, Bvensön, Sv. Nilsson, D. B. Olsson, Ola Jönsson, P. Nileson från (ristianstads län, Lars Persson, Aud. Jonsson, of Nilsson, Jöns Olsson, Aud. Persson, Jhr, A. W. Nilsson, And. Andersson, Ölauson, Hörnfeldt, Benedicks, Östsnan och Rehntröm. Rättelse. Under rubriken Potpourri och på al om Molicre, står: öfversättning af Lucretia, sa. äfversättning af Lucretius.