Bättegångs-och Pollssaker. Laureilska mordet. 1 går fortsattes ransakningen med Margareta Larsson på rådhusrättens sjette afdelning. Såsom förut blifvit nämndt, har hon återkallat anklagelserna mot Friberg att hafva egt vetskap om brottet. Det vid föregående ransakning förda protokoll genomgicla, och vidblef Larsson i alla väsentliga elar sin afgifna bekännelse med undantag af alla de ställen deri, hvari angifvelser mot Friberg förekommit, att han skulle cggat henne till mordet, derom egt vetskap genom hennes meddelanden, eller sjelf gjort någon antydan, utvisande att han åtminstone anade det hon var den brottsliga. Den hätskhet, hvarmed hon förut sökte vältra en del af sitt brott på Friberg, synes nu efterträdts af äfver att fritaga honom från all skuld. Att emellertid i hennes berättelse kunna utleta lögn och sanning är ingen lätt sak, då hon genom sin fåordighet och för det mesta endast genom att besvara domarens frågor med ja och nej undviker tvetalan. I en omständighet hade hon vid gårdagens förhör en olika uppgift mot förut. Hon påstod nemligen att den tillspetsade filen eller s. k. skafvaren ej om onsdagen legat på Fribergs arbetsbord, utan att hon framta it densamma ur en låda, stående i ett kontor. Hon uppgaf, att hon hade vant sig att betrakta detta verktyg såsom ett vapen, emedan Friberg, då han gått ut om qvällarne, plägat stoppa skafvaren i fickan för att, såsom han sagt åt Larsson, hafva denna att försvara sig med, om han blef anfallen. Friberg förekallad och hörd motsade denna uppgift, såväl i ena som andra hänseendet, påstående att Margareta Larsson talade osanning. Förhöret varade omkring 2timma, utan att någon ny upplysning af vigt förekom, hvarefter fortsättningen af ransakningen uppsköts till den 14 dennes. ena sets RE ben åar Rn ten