a FR 2 som har i uppdrag att före litetslag, samt uttalade der gor för, att engelska reg Förenta Staterna för stora eftergifter. Han : hade sjelf, på den tid han medlem at. ministeren, haft mycken möda att öfvertyga oppositionen i underhuset, att Amerika hade ttighet att anse sig kränkt. Sedan han afträdde ur ministeren, har hans efterträdare lord Stanley till och med gått in på att öfverlemna alla mellan England och Amerika oafgj gor åt en skiljedomstol. —IJs Lordkanslern svarade, att neutralitetslag-: komitens berättelse snart skulle inlemnas. I På lord Russells begäran om meddelandet af1 korrespondensen i Alabamafrågan maste han svara, att inga depescher funnes. Ameri kanska regeringens fordran, att alla vande frågor skulle hänskjutas åt en sl domstol, hade icke gerna kunnat afslås. dermera hade Amerika ytterligare yrkat, att äfven lagligheten af Sydstaternas erkännande lt t å Englands sida las skiljedomstolens pröfning. 1 ? anspråk hade den engelska rege-(ö ringen svarat, att nämnda fraga ingenting f hade med saken att skaffa, emedan Förenta Staterna hade före England erkänt Syd-l!t a Yv I i en ny neutri efter sina farhån beviljat . På detta staterna såsom krigförande makt. Om kabinettet i Washington förnekade detta, så vore alla uppbringningar och beslag a engelska fartyg för blokadens brytande olag. liga, och engelska regeringen skulle då också u vara berättigad att fordra skadeersättning b derför. På en ytterligare interpellation aflu lord Westbury förklarade lordkansleren, attlin det blefve skiljedomstolens sak att dragalr frågan om erkännandet inför sitt forum. Un-h dechandlingarne äro icke afbrutna; endast lt Sewards svar rörande skiljedomstolens sam-t mansättning afvaktas. fi SCHWEIZ. s Sedan någon tid har en stark rörelse va; rit rådande bland arbetarne i Geneve, och hvilken, enligt ett telegram af den 31 Mars, ? da ännu på De fleste handtverkare, I hvaribland äfven urmakarne och bijouteri-t arbetarne, hade nediagt sitt arbete. Dets i des i staden, att der hade inträffat tre agenter från den internationella centralkomiten i London för att bistå arbetarne med rad-och dåd. Journal de Geneve berättar, att rörelsen ursprungligen utgått fran byggnadsarbetarne, men att redan den 25 andra arbetare hade s till densamma, och att man öfverallt i staden såg sysslolösa arbe-l3 tare, hvilka gingo från vi ad till verkstad 5 för att göra arbetsinställningen allmä Samma dag höllo arbetsgifvarne, hvilka likaledes bilda en association, ett möte, hvaril: föreslogs att till en början stänga alla verkstäder som tillhöra byggnadsfacket och derst att upprätta listor ver de arbetare, som vilja fortsätta arbetet för att fi ra lr dew om polisens skydd. Det var äfven tal om att arbetsgifvarne skulle uppmanas ti d bildandet af en allmän internationel ass tion af samma slag som arbetarnes, da detta skulle vara det enda verksamma medlet att motarbeta den stigande rörelsen. Bland Geneves borgare har under de sista dagarne herrskat liflig fruktan för oroligheter bland de lediga arbetarne. Från trovärdigt håll berättas, att franska regeringen med uppmärksamt öga följer denna rörelse, och att den är beredd att i nödfall ingripa med sin militära makt mot orostiftarne. I Frankrike har redan för längre tid sedan blifvit utfär-)d; dadt ett förbud mot den internationella arni betareassociationen. ÖSTERRIKE, m mu Herrehuset, som den 30 Mars började betc handlingen af skollagfrågan, fortsatte debatt! ten deröfver den 31. Ett telegram af. r nämnde dag meddelar, att sedan kultusministern angifvit regeringens ståndpunkt i fråJ4 gan förkastades minoritetens förslag med alla rösterna mot 19. I den derpå följande speeialdebatten blefvo de båda första paragraferna, hvilka handla om statens rätt till uppsigt öfver skolorna och om den religiösa och sedliga uppfostran i dem, enligt utskottets förslag, återställda i närmaste öfverensstämmelse med deputeradekammarens beslut, hvar . på lagförslaget i sin helhet efter majorite-2 tens votum i tredje läsningen antogs. M Kejsarens dröjsmål att sanktioner äktentX skapslagen har i Wien väckt mycken oro. Slutligen har man lugnat sig med hoppet, att kejsaren skall samtidigt meddela sin sanktion på såväl äktenskapsoch skollagen I som lagen öfver de konfessionella förhällandena. RYSSLAND oci POLEN. Den ryska ukas af den 29 Februari (2 Mars), som upphäft regeringskommissionen för det inre i konungariket Polen och f rlagt hela styrelsen under senaten och mi rerna i Petersburg, lyder sålunda: I Vår ukas till regerande senaten af den 28 Mars (9 april) förkunnade Vi vart beslut om att vidtaga åtgärder för att fullständigt sammansmälta konungariket Polens guvernementer med de öfriga delarne af Värt rike och att i deta ändamål upphäfva alla centrala regeringsm yndigheter 1 konungariket samt ställa de särskilda administrativa grenarnelq af dem under ledning af vederbörande aukI toriteter. Sedan Vi nu hafva pröfvat de S förslag, som vederbörande mini te i råd med Vår ståthållare gjort till upphi yandet af regeringskommissionen för det inre och sanktionerat dithörande andraganden från komiten för konungarikets angel senheter, befale Vi att nämnde kommiss kall upplösas och att de till dess domvärjo hörande if förvaltvingsgrenar skola stå under högsta ! Jedning af vederbörande auktoriteter i kejsarriket. Gu yernementsregeringarne för guSN Ser FR e vernementerna Warschau, Kalisch, Kielce, Lomza, Lublin, Pietrokow, Plock, Radom,l, Luwalk och Siedlee, skola liksom styrelserna ) för kejsarrikets öfriga guvernementer under-l ordnas den regerande senaten. De finansiella ärendena skola ordnas i samråd med finansministören, alfa andra ärenden i samråd med inrikesministeren. Det öfverlemnas åt ståt-J? hållaren i hans egenskap af landets gen alt chef att föra den närmare tillsynen öfver och reglor skola fastställas I ee mes cr ärendenas t, gjor skol as, för hans f lande till ministörerna, hvilu kas makt öfver de n nda guvernenienterna r härigenom utvidgas samma omfång com i alla andra guvernementer. Den ortodoxa t kyrkans angelägenhet. skola ånyo uteslu. tände hörd under derna kyrkas konsistorium, 1 hvilket konsistorium tär direkte under deni allraheligaste synodev. , Omsorgen för landtf brukets befräm, ande i de tio guvernementerna öfverlemnas åt ministe för de kejf serliga domänerna. Det bestående industrirådet skall genast upplösas. Polisen, hvilken , blott med hänsyn tili inspektion och disci: plin fortfar att varar afhängig af stått Haren, ställes under ministeren. De i välgö-! rande syfte bestående institutionerna i detiol guvernementerna skdla tillsvidare, tilldess,en reorganisation ogt rum, underordnas regleringskomiten. — Den högsta ledningen aflq j j å 4 Teatrarne: öfverlelmnas åt stäthållaren under inrikesministerens tillsyn. Embetsmännen i issionen för de inre ärendena betrak— fås såsom tjensun mf NORD--AMERIKA. En händelse inom den större affärsverlden tilldrager sig i dessa dagar en uppmärksamhet, som hotar att tränga sjelfva rättegången mot presidenten I bakgrunden. Det är det s k Erie-jernvägskriget. De båda kämparne äro två stora Newyorkbankirer, den sna Cornelius Vanderbilt, den andre Daniel Trew. Striden gäller Frie-basan och hög