UTRIKES. FRANKRIKE. Den 27 Mars föredrog referenten Chaix dEst-Ange i senaten sitt utlåtande i en ganska vigtig fråga. Saken rörde en med talrika underskrifter försedd petition, hvari pä stås, att materialistiska doktriner Insmugi sig i den medicinska undervisningen, hvarför petitionerna såsom botemedel mot detta i deras tanke farliga förhållande föreslå frihet för den högre undervisningen. Senatens utskott, som granskat petitionen, anser deremot det vara vådligt att frigöra den högre undervisningen och tyckes på sin höjd vilja gå in på ett slags reglementerad och af staten kontrollerad frihet. Af Choix dEst-Anges betänkande inhemtar man, att regeringen låter undersöka frågan i sistnämnda syftning såväl utomlands som i Frankrike. Referenten föreslår således, att petitionen skall läggas till handlingarna. Diskussionen i ämnet har blifvit uppskjuten till efter påsk, och medlemmarne på kardinalernas bänk ha tillkännagifvit, att de ämna deltaga i densamma. ENGLAND. Disraeli har, såsom bekant är, gjort sitt första drag i schackspelet om statskyrkan i Irland. Genom lord Stanley tillkännagaf han nemligen den 27 Mars för underhuset, att han skulle inlemna ett amendement till Gladstones bekanta förslag. Amendementet lyder sålunda? Med erkännande, att betydliga förändringar i den förenade kyrkans i Irland inkomster efter den nu pågående undersökningen kunna synas lämpliga, är underhuset af den åsigten, att hvarje förslag, som går ut på att beröfva nämnda kyrka hennes statskyrkliga karakter eller hennes understöd af staten, måste förbehållas åt ett nytt parlament att afgöra omp. Detta amendement är, såsom man finner, så affattadt, att Gladstones förslag icke kan företagas till behandling förr än det förra blifvit förkastadt. Skulle det således lyckas erhålla röstpluralitet, vore Gladstone slagen, innan han ännu fått tillfälle att öppna striden. SYD-TYSKLAND. Från Baiern meddelas, att derstädes bildat sig en baiersk konservativ förening, hvilken redan räknar flera tusen medlemmar i landets olika trakter och understödjes af regeringen. Dess ändamål skall vara att genom alla medel upprätthålla Baierns sjelfständighet, men tillika att verka för nationel gemenskap mellan alla tyska stammar, hvilket med andra ord betyder en omorganisation af Tysklands politiska förhållanden på federalistisk grundval i motsats till den af Preussen eftersträfwvade enhetsstaten. Till Magdeburger Zeitg berättas från Stuttgart, att redan för längre tid sedan i Darmstadt en sammankomst egt rum mellan Heinrich v. Gagern (frankfurtska centralregeringens bekante president 1848) och den fordne preussiske deputeraden Freese (landsförvist sedan 1866 i anledning af hans antiprenssiska verksamhet för augustenborgaren och Österrike), samt att Freese erhållit uppdrag att genomresa hela Tyskland för att agitera för det stortyska partiet, hvilket nu åter håller på att organisera sig. Sasom en af partiets organer nämnes Stuttgarter Beobachter, hvilken på den senare tiden tager ordet för en politisk federation mellan Sydtyskland och Österrike. Det stortyska partiet har dessutom stiftat en ny organ vid nämn Le bälten fnterndtiondt, vilken från