af hrr Carlson och C. Dickson, talade för bifall till K. M:ts proposition, hvaremot hrr Wern, Montgomery-Cederhjelm och frih. Beck-Friis förordade bifall till statsutskottets hemställan, som ock af kammaren godkändes efter votering med 50 röster mot 23. Elfte punkten, rörande väckt förslag om ställande af 8000 rdr till K. M:ts disposition för anördning af en normalskola och en dermed förenad pedagogisk undervisningsanstalt för dem, hvilka ämna såsom lärare ingå vid läroverken, föranledde någon diskussion, hvarunder motionären hr Beckman talade för motionen, som dock på de :grunder utskottet stödt sitt afstyrkande, eller att nödig utredning af ärendet saknades, ej ansågs till nårson åtgärd för närvarande böra föranleda. n liflig debatt uppstod om nittonde punkten, Törande väckt fråga om öfverlemnande till förSamlingarne för folkskoleorganisationen, af andra hälften af den personliga skyddsafgiften. De motioner, som i denna syftning blifvit väckta af herrar Nils Nilsson, Otterström och Rundbäck, bade utskottet afstyrkt, hvaremot utskottet hemställt, att riksdagen mätte i underdånig skrifvelse anhålla det K. M:t ville, med ändring af 1 i nu gällande folkskolestadga, låta i samma stadga inbestämmelser, hvarigenom hvarje församlin; tillförbindes att underhålla ett med hänsyn til såväl folkmängd som areal bestämdt antal, med examinerade lärare försedda folkskolor. De talare som uppträdde i denna maktpåliggande fråga, yttrade sig hufvudsakligen i tvänne olika och motsatta riktningar. Den ena sidan ansåg tidpunkten nu vara inne att,sedan staten gjort så mycket för folkskoleväsendet, vidtaga åtgärder för att förmå de församlingar som blifvit efter vid ordnandet af sin skolunndervisning att organisera densamma. Till dessa talare hörde herrar Säve, Landgren, Ekman, Geijer och Petre. Den andra åsigten ansåg ett dylikt reglementerande skadligt, och menade att hvarje åtgärd, som innebare något maktspråk till församlingarne i afseende på folkskoleväsendets organisation vore mera till skada än till gagn, enär dess utveckling borde stödja sig på folkets kärlek till sina skolor och förmåga att uppfylla samhällets fordringar. Dessa talare ansågo en jemn, fortsatt, småningom skeende utveckling böra föredragas, såsom säkrare ledande till det af dem önskade målet, framför hastiga och med ovilja af folket mottagna kraftyttringar, samt förmenade att det skulle vara omöjligt att efter areal och folkmängd, såsom grunder, ordna ett likformigt folkskoleväsende öfver hela landet, då de olika provinserna företedde olika lokala och folkmängdsförhållanden. Till?denna åsigt slöto sig frih.5j engtporten, grefvarne Henning Hamilton och C. Ö. Mörner, herrar Lilliehöök, Carlsson, Heijkensköld och Almqvist som yrkade afslag RR sista momentet. Hr Landgren som tillhörde den örra åsigten, förordade det förmedlingsförslag, att den återstående hälften af skyddsafgiften skulle i landtränterierna deponeras samt till församlingarne utbetalas i mån som de visade sig håfva uppfyllt det nu föreslagna vilkoret. Herr Petrå förenade sig med honom. Vi skola framdeles i korthet redogöra för diskussionens gång, nu endast tilläggande att den af utskottet tillstyrkta förändringen i folkskolestadgan afslogs. Andra kammaren. Föredragningen af 6:te hufvudtiteln fortsattes. 1 13:e punkten har utskottet med afstyrkande af en utaf hr C. A. Larsson väckt motion om indragning af det till hästafvelns förbättrande anvisade anslag, hemställt att riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, det K. M:t täcktes låta tillsätta en komitå af sakkunnige män, äfven utom. kavalleriyrket, med uppdrag att utarbeta förslag till stuteriväsendets bättre ordnande och dervid taga i särskildt öfvervägande om stuteriernas ändamål ej kan vinnas med ett mindre antal, men till afvel uteslutande afsedda djur; hvilka racer vid de olika stuterierna böra vidmakthållas, och lämpligaste sättet att för framtiden afgörasfrågor rörande raceförändring; samt hvilka förändringar i afseende på stuteriernas ekonomiska och administrativa ordnande i öfrigt kunna vara påkallade af förändrade tidsförhållanden och leda till besparing i kostnaderna. Efter någon diskussion, derunder åtskilligt klander framställdes, särdeles mot den ekonomiska förvaltningen af Strömsholms stuteri, godkände kammaren detta skrifvelseförslag. Vidare biföllos, utan anmärkningsvärda diskussioner, punkterna 14—16, 18—23, tillstyrkande, bland annat, 70,900 rdrs anslag till teknologiska institutet; förhöjning med 5250 rdr i det nu med 32,000 rdr till Chalmerska löjdskolan utgående anslag; 58,900 rår till Stockholms öjdsköla; 4500 rdrs förhöjning i ansläget till Göteborgs navigationsskola; ett extra anslag af 3000 rår till skeppsbyggeriinstitutet i Carlskrona; till aflöning åt styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader samt dess biträden i hufvudstaden och landsorten 32,800 rdr; till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 30,000 rdr; till arvoden för ingeniör-elevers undervisande vid kri shögskolan 3000 rdr; samt till stipendier för medlemmar af vägoch vattenbyggnadskåren för utrikes resor i ändamål att studera andra länders allmänna arbeten 2000 rdr. Utskottets hemställan, att, för inrättande af en väfskola iBorås, måtte för år 1869 anwisas dels till första uppsättaingen af maskiner och repskap 4500 rdr; och dels för skolans underhåll 3000 rdr; dock med vilkor att från länets landsting eller eljest inom orten tillskjutes det ytterligare belopp af 1500 rdr, som jemte det nu tillstyrkta statsbifraget. beräknats vara för skolans underhåll erforderligt, bifölls efter votering med 83 röster mot 77, hvilka afgåfvos för afslag. i