OA AR 0 PA — OT torde verka mera förädlande på den unga ä arbeterskan än torra moralpredikningar eller lu presterliga hotelser. Våra fruntimmersföre-!p ningar ha härvidlag ett stort och skönt verk-k samhetsfält för sig. t År 1861 voro vid fabriker och handtverks sysselsatte 79,181) män, men blott 4619 d qvinnor, de flesta troligen unga, då endast s 43 eller 1 på 100 af dem voro gifta. I se-n nare år visar sig inom arbetsfördelningen id denna branche ett tydligt sträfvande att) närma sig förhällandena i de stora industri-t länderna. För nedanstående siffror, lånadel2 ur kommerskollegii berättelser, kunna viickels i allo gå i borgen, men de visa i alla falld den proportion, i hvilken det qvinliga arbetet J från år till år stegrats. Inom fabrikerna Voro sysselsatte: Män. Qvinnor. Qvinnors förÅr. Öfver Under Öfver Under hållande till 18år. 18år. 18år. 18år. männen. 1863... 17,094. 3120. 6324. 1444. som ltill2,e. 1864... 17,497. 3017. bd. 1541. 1 244. 1865... 17,135. 3330. 7199. 1821. 1 233. Vid handtverkerierna voro år 1865 sysselsatte: Mästare: Arbetare: Män. Qvinnor. Män. Qvinnor. 14,242, 463. 23,678. 563. I följd af denna jemförelse ser det ut som skulle det vara handtverksidkarne, hvilkas 1 1 1 C l I Å S r t 1 öfvervägande antal af manliga arbetare ned-j:e C s Il i j f 1 f 4 g 1 tryckt summan af de qvinliga år 1861 tilllc ett förhållande af 1 till 17. Ar 1865 förhöllo sig ju ock, såsom vi sett, inom handtverken de qvinliga arbetarne till de manliga s såsom 1 till 37, då deremot fabrikerna uppvisade en proportion af 1 till 2!3. Det äroj: dyningarne af skråinrättningen som härvidlag ännu verka. Det enda handtverk, som sysselsatte ett anmärkningsvärdt antal qvinnor, var och är bageriet, som visar oss 115 idkare med 150 arbetare; Till och med sockerbagarne kunde blott förete resp. 48 med 61 biträden, då deremot skrädderiyrket, sömmer: skor af fruntimmerskläder och modister, å hvilka vi för nämnde år sakna all specialugpgift, oberäknade, blott sysselsatte tillsammans 30 vinnor. Tmellertid var hvarje handtverksslag representeradt äfven af qvinnor, med li undantag af vagnmakaryrket. Af de fabri-s ker, som år 1865 gåfvo arbete åt qvinnor,l: voro de mest framstående: : Qvinliga arbetare. Fabrik. Öfver Under cg. 1 , 18 år. S:a. Klädesfabriker 176. 1209, Bomullsväfveri 149. 1135. ); 416, 266. Bomullsspinnerier . Tändsticksfabriker . Tricotfabriker . 49, Tobaksfabriker. 274. Pappersbruk .... 115. Fabriker för heloc) Neväfnader . 4. Sidenfabriker . 29. Summa 5668. 1515. Porslinsbruk .... .. 169. 47. . Handskfabriker . 110. — 110. Segelduksfabriker. . 37. 40. 7. Stearinljusfabriker . 78. 4, 82. Talgljusfabriker .... . BB — I 0. 8. V. Af ofvanstående se vi att de nio förstnämnda fabriksbrancherna upptaga trefjerde-: delar af hela antalet qvinliga arbetare samt! vidare att de minderårigas antal vid dessa ! fabriker utgör jemnt hälften af fabriksflickor! under 18 år. De små fabrikerna ha alltså i: detta sistnämnda afseende också sin dryga anpart. MSärskildt vilja vi ock nämna, att: sidenfabrikerna, som sysselsatte 342 qvinnor, ! icke behöfde mer än 34 manliga arbetare,1 deraf 6 mästare, och att enahanda förhål-. lande egde rum vid fabriker för helylle och: blandade ylleväfnader med 388 qvinnor mot ! 99 män. Bland de efteråt upptagne feml: fabriksgrenarne framstår handskfabrikationen med 110 qvinliga arbetare mot 71 manliga; år 1863 var förhållandet 145 qvinnor mot : 42 män, och segeldukstillverkningen med 7T7l. qvinnor mot lika många män, då förhållan-: et 1863 var 126 qvinnor mot 112 män.l: Ljusfabrikerna gifva tillsammans ett resultat : af 114 qvinliga mot 82 manliga arbetare. — : Innan vi öfvergå till nästa grupp vilja vil påpeka att medan siffran för manliga arbe-!tare under 18 år har en bestämdt fallande ! 4 d i 4 4 1 t tendens från år 1863 till 1865, de qvinliga li arbeterskornas under 18 år antal deremot: visar raka motsatsen, ett i och för sig icke glädjande faktum. Vid bomullsspinnerierna och tobaksfabrikerna hade från år 1863 till 1865 antalet under 18 år varande arbeterskors stigit från resp. 192 och 165 till 416 och 274) eller ökats med resp. 224 och 82 minderåriga, det vill, för bomullsspinnerierna, säga mer än fördubblats. Vid den för helsan så skadliga tändsticksberedningen hade deremot ingen stegring af minderåriga arbeterskor egt rum. Vid fråga om industriens betydelse för ett land har man att taga med i uppskattningen äfven andra värden än blott siffror eller materielt synliga förmögenhetsresultater. Enligt hvad verldshistorien ger oss vid handen, beror oftast ett folks politiska lif, dess egendomliga tillvaro i bredd med andra nationer, i främsta runimet på grunder som ha sin rot i dess inre eller sociala lif. Det är häruppå som qvinnans arbete på industriens fält i betydlig mån kan inverka, i vida högre mån än nummerförhällandet emellan manliga och qvinliga arbetare någonsin kan uttrycka. Såsom blifvande eller varande maka och moder har arbeterskan sin onekliga betydelse såspm familjens goda eller onda genius. Det igger alltså vigt derpå att hennes ställningr är sådan, att den mera uppmuntrar till ädelhet än låghet. Mycket stark konkurrens: på det qvinliga arbetets gebit verkar vida menligare än samma företeelse inom mannens I ; verksamhetsbrancher. Qvinnan, i och för sig !1 mindre pockande än mannen, isynnerhet hvad li erkännandet af hennes objektivitet vidkom-5 mer, och hit hör arbetet, åtnöjer sig från9 början med en relativt ringare lön än man5 nen: Ockrandet på denna hennes anspråks-a löshet är ett af samhällets argaste kräftsår.s Att ytterligare och systematiskt missbjudat det redan i och för sig så billiga qvinliga N r Vv f arbetet, och detta sker dock ganska ofta från arbetsgifvarnes sida, är rentaf ett brott mot den sociala helsovården samt framkallarf fula följder för det samhälle, som icke vetl att ställa sina institutioner och sina sed-P vanor så, att slikt ofog bannlyses eller icke kan komma i fraga. Liksom vi ansett frun-!t timmersföreningarne böra taga vård om deld unga fabriksflickornas förströelser, så anse vilu ti ) I denna snmma under henämnine ,Tillvarlo! 1: