Aock en gränslinie dragas och detta är af vigt, ty derigenom påpekas tydligare, än i annat fall kunde ske, den stora båtnad som äfven qvinnan har af en mera vårdad och ördnad samt praktisk undervisning. Hvad nu specielt qvinnan vidkommer ville vi till den förra af ofvannämnda arbetsgrupper räkna: a) Alla slag af personligt tjenstebiträde (tjenstehjon). bd) Alla vid utskänkningsrörelse, schweigerier, källare, krogar engagerade. ec) Arbeterskor vid fabriker (och handtverk, emedan de officiella tabellerna härvidlag, falskt nog, ibland ej göra någon skilnad). d) Vid sjukvården sysselsatta qvinnor. Till den senare gruppen hänföra vi deremot: e) Vid handel eller med renskrifning sysgelsatta fruntimmer, modister mm. sf) Vid telegrafoch postverket engagerade, samt kartriterskor, xylografer m. m. g) Artister. Ah) Lärarinnor. Under dessa 8 specialgrupper kan tillsvidare det qvinliga arbeteti Sverge rubriceras. Det är en nog tarflig tafla, men det är dock något att komma med. Huru sågo nu siffrorna ut vid början af år 1861 och huru se de i vissa fall ut under de.senare åren? Afqvinliga tjenstehjon funnos det förstnämnda året i hela riket 75,546, hvaraf endast 160 ifta emot 17,804 män af samma klass, hvilka ock i sina leder räknade 2539 gifta Häraf kom på landsbygden icke fullt 37,469 med 68-gifta, medan: rikets städer företedde den höga siffran af 38,077, med 92 ifta. Hvilken hufvudandel i detta afseende tockholm allena för sig absorberar framgår deraf att i denna stad nämnde år icke funnos mindre än 11,999 tjenarinnor (69 gifta) eller i det närmaste 1e af hela rikets tjenstehjonsantal och nära på 13 af samtliga städernas, hvilka dock tillsammans, utom Stockholm, egde en totalbefolkning af 322,028 menniskor, hvaraf 170,803 qvinnor, emot Stockholm, som då blott hade ungefär 120,000 invånare, hvaraf 60,944 af qvinnokön. I Stockholm var således hvar femte qvinna ett älften, ellers tjenstehjon. Af dessa 12,000 (resp. 11,999) 1: tjenarinnor voro endast 69 gifta eller 0,57 4. 1: Anmärkningsvärdt är äfven att af alla il Stockholm yrkesidkande qvinnor, 18,324, sålunda 2s bestod af personliga tjenstebiträden och endast 213 eller 6325 af genom annat arbete om icke försörjda, så åtminstone sysselsatta. Emot ofvanstående låga tal af gifta tjenarinnor, 0,57 24, STäi motsvarande klass af 1983 män icke mindre än 359 gifta eller 181 g. De qvinliga tjenandes lott torde så. ledes vara vida mera beroende och prekär än de egentliga tjenarnes. Inom denna grupp ha inga andra förändringar försiggått, varel sig i stad eller på land, än de som betingas! af en sedan 1861 för hela riket med 243,338 personer stegrad folkmängd. I Stockholm steg folkmängden år 1866 till 138,189, hvadan väl också här någon tillökning i de tjenandes antal torde kunna antagas ha egt rum. Tillförlitliga och hvarandra icke motsägande specialuppgifter i detta afseende ha vi dock icke lyckats erhålla och anse vi icke heller vårt ämnes utredande i väsentlig mån bero derpå. — Till klassen personligt tjenstebiträde, hänför statistiska centralbyråns femårsberättelse vidare för Stockholms stad: vhoffunktionärer och hofembetsmän, utan annat uppgifvet yrke: 58 män, deraf 30 gifta och 13 ogifta fruntimmer samt hofbetjening : 262 män, deraf 159 gifta och 48 ogifta qvinnor. Den branche af qvinnans arbete, till hvilken vi nu komma saknar icke intresse, dels enom de dervid fästade höga siffertal, els och förnämligast genom den ömtåliga ståndpunkt som qvinnan i detta afseende intager. Vi mena hela utskänkningsrörelsen, omfattande hotell-, källare-, schweizerioch krogrörelse. Graderna äro många inom denna grupp, kunde någon invända, men i det stora hela äro de blott ett tuppfjät aflägsna från hvarandra. Ja vi våga säga att uppasserskan på krogen, mera närmande sig den simpla tjenarinnan, har en relativt lyckligare lott än hennes finare kamrat bakom sin prydligare disk. Samma scener af omåttlighet och lättsinne förefalla såväl här som der, isynnerhet på de s. k. utvärdshusen. Skilnaden är blott den att de äro ännu vidrigare då de utföras af s. k. bildadt folk och att dessa qvasi-bildades exempel i ondo är vida mera förderfligt än den obeslöjade råheten hos en simpel krogkund. I Sverge funnos under det af oss till exempel tagna året icke mindre än 1943 utskänkningsställen af finare och simplare art. Af dessa förestodos: På landsbygden. I städerna. Af män. gyinnor. Af män. — Af qvinnor. 689. 05. 513. oo Di6. De sysselsatte dessutom en betjening af: På landsbygden. I städerna. Af män. Af qvinnor. Af män. — Af qvinnor. 42, 181. 553. 1,876, eller 3057 qvinliga biträden emot endast 595 manliga. — Öfverhufvud taget hade således 3738 qvinnor sin bergning inom denna affärsen. De qvinliga biträdena, öfver hela riet taget, förhöllo sig, enligt hvad häraf ses till de manliga som 5 till I. Hvilken särdeles framstående roll Stockholm i detta afseende spelar framgår af följande. Här funnos nemligen icke mindre än Värdar: — : — Procent af helt rikets antal 1943: . Rh 2218: I..s oa . 313, , eller närmare tredjedelen, med icke mindre än 736 qvinliga biträden. I förhållande till befolkningen taga sig resultaten ändå egendomligare ut. För rikets dåvarande totalbefolkning af 3,917,339 utgjorde antalet utskänkningsställen 1 på 2096 individer, men i Stockholm kom 1 utskänkningsställe på icke fullt 200 invånare. Af rikets qvinliga befolkning voro 0,18 proc. sysselsatta vid affärer af detta slag, inom Stockholm deremot 1,9 proc. af dess qvinliga invånartal, eller ungefär för hela riket I på 538, men för Stockholm 1 på 51 qvinnor. Att således qvinnan till en ganska väsentlig del bemäktigat sig detta arbetsfält synes klarligen. Isynnerhet är detta fallet med Stockholm och Stockholms län. På de senare åren har dock antalet af koncessionerade utskänkningsstäl