; a, Cvkalt, Ly Har ar det temligen bestamdt anglive i huru man bör förhålla sig. e) Den nervösa hjertklappningen är ej här omnämnt r emedan den vanligast förekommer som symptor vid andra sjukdomar. FörOför. Antal. pattrade, bättrade. 15. 12. 3. , 25. 28. 2. , 2. 21. 3. j T. J. Hartelius. i fnsnnatnnnnn int ———-—— AA L i Nödbrödsämnen. Uppgift å sättet att rena Manlaf, af allmänhe Iten vanligen kallad laf eller granlaf, från des naturliga bäskhet, likaså ur Islandsmossa och ren I mossa, för användande till nödbrödsämnen. Manlaf eller såkallad granlaf rensas från bar och qvistar, lägges derefter i stöp i stark, kla och ovilkorligen kallnad byklut, ty om het lu eller hett vatten användes, så upplöses det fö dande ämnet, som lafven innehåller, i den het lutblandningen och går förlorad; men deremot ä det födande ämnet olösligt i kall lut och kall vatten. I stället för byklut kan 5 å6 lod pottask upplösas i kallt vatten och deri låta till exempe 1 skålpund granlaf få ligga i stöp i 4 dygn unde daglig omröring. erefter afhälles lutlaken, lafven fylles i en kor eller rissel och vid en strand eller brunn flitig pågjutes kallt rent vatten, så länge tills vattne afrinner klart utan smak. Allt kramande elle pressning bör sorgfälligt undvikas under lafven tvättning. Lafven plär ännu smaka bäsk och efterlemn: en vidhängande smak i svalget, då den tuggas derföre bör den ånyo läggas i stöp i stark, kal byklut blandadt med vatten i 5 dygn, under dag lig omröring, och efteråt afsköljning med kall vatten, såsom ofvan är nämndt. Vanligen pläga fler: sådana utlutningar och afsköljningar erfordras innan all bäska och efterhängande smak är af lägsnad ur lafven. Då det bäska ämnet är utdraget, så bör lafver läggas i stöp i kallt vatten i några dagar för at utdraga all lut. Nytt vatten pågjutes dagligen sedan det förra är aftappadt, så länge tills vatt net afrinner klart utan smak. Den sålunda renade lafven torkas och förvaras till förefallande behof. Renad granlaf innehåller inemot 49 procent stärkelse, det är i fem lispund renad lat inemot två lispund stärkelse, som är ett godt och sundt födoämne för menniskor. Islandsmossa renas på enahanda ofvananförda sätt som granlafven från dess naturliga bäska medelst kall, klar och stark byklut, eller pottaska upplöst i kallt vatten, och afsköljes utan något kramande eller pressning vid sköljningen. Islandssan innehåller minst hälften af sin vigt stärelse. Renmossa. På samma sätt renas renmossan, som granlaf och islandsmossan, med: kall lut eller pottaskelösning, samt sköljes och behandlas i öfrigt lika. Bröd af Manlaf, vanligen kallad laf eller granlaf. Tag sönderhackad eller sönderskuren, på ofvananfördt sätt med kall lut renad granlaf, till exempel 1 skålpund. Koka lafven med behöfligt vatten i en half, högst , timmas tid under ständig omröring, att allt blir som en tjock gröt, i denna grötformiga massa inknådas rägeller kornmjöl a skålpund eller mera, efter behag, efter en hvars tillgång och lägenhet, jemte litet salt och brödkrydda, t. ex. kummin, till deg, bakas till bröd utan någon förutgående jäsning, och gräddas till tunnbröd eller ock till tjockare bullar, men som bullarna gerna hårdna af den ymniga stärkelsehalten, som lafven innehåller, så böra de på öfversta sidan fuktas med vatten och läggas på glöd, så blir brödet snart åter mjukt. Fattig mans välling af granlaf. Tag sönderhackad eller sönderskuren granlaf, som förut på ofvananfördt sätt är med kall byklut befriad och renad från dess naturliga bäska, efter behag, allt som vällingen önskas mera eller mindre simmig, koka lafverd med behöfligt vatten i a timma, högst ? timmas tid; tillsätt litet salt och afred med litet mjöl, då är vällingen färdig. Såväl lafven som spadet bör förtäras. Riker mans välling af granlaf. Tag potates, rofvor, kålrötter eller annan rotfrukt, skurna i bitar, amt litet gryn, helst hafresryn och litet salt, koka med behöfligt vatten, att rötterna och grynen blifva halfkokta, tillsätt lå sönderskuren granlaf, som förut på ofvan anfördt sätt är från bäska renad, efter behag, allt som vällingen önskas mera eller mindre simmig, fortsätt med kokningen !2 eller 3, timmas tid, då erhålles en ganska smaklig välling, liknande grönsoppa af nässlor. Har man tillgång å söt mjölk att ytterligare tillsätta, så blir vällingen ändå mera närande. Såväl lafven som spadet bör förtäras. Gröt af granlaf. Tag sönderskuren, på ofvan anfördt sätt från väska befriad och renad, granlaf, efter behag, coka med behöfligt vatten i !(2, högst 3, timmas id, tillsätt litet salt och rågeller kornmjöl efter vehof, att allt blir som en gröt. Sagosoppa af granlaf, för rikt folk. Tag sönderskuren manlaf, i dagligt tal kallad sranlaf, som förut är med kall lut eiler pottaska vatten väl från bäska och all efterhängande smak jefriad och renad, mera eller mindre, allt som oppan önskas simmigare eller tunnare, koka lafen med behöfligt vatten !., högst 2 timmas tid, ila genom linne. att lafven frånskiljes. Uti en kild panna kokas russin och kanel, som efter illräcklig kokning tillslås till det silade lafafkoet, Slutligen tillsättes lingonsaft och sirap efter ehag, och soppan är färdig. På så sätt erhålles n soppa, som i smak och kraft, på intet vis ger ika för en soppa, beredd af verkliga sagogryn, llenast lafven är väl renad med kall lut från äska och efterhängande smak. Då sagogryn icke r annat än stärkelse, och granlafven äfven temgen rikligt innehåller stärkelse, så är naturgt, att det blir enahanda om renad granlaf beagnas i stället för verkliga sagogryn. Bröd af Islandsmossa. Tag sönderhackad Islandsmossa, som. förut på nfördt sätt med kall byklut, eller pottaska i kallt atten är från bäska befriad och renad, t. ex. 1 b, koka med hehöfligt vatten i 2, högst , tim-, as tid under flitig omröring, att allt blir som en. ock gröt; till denna gröt inknådas 3 lod mjöl af åg eller Korn, eller mera efter behag, och litet alt samt litet kummin, bakas till tunnbröd eller ockare bullar och gräddas. Bullarne då de hårdna, : öra på öfversidan fuktas med vatten och läggas . å glöd, så mjukna de åter; ingen malning af! 10ssan ellec förutgående jäsning af degen är beig. ( ig. Vid all jäsning af deg förloras en del stärkelse, : om är det födande såväl i sädesmjöl som andral, ärkelsehaltiga ämnen, under jästingen bildas 1 ränvinsjäs ning. Bränvinet bortdunstarijäsningsti1 ärlet och resten i den varma ugnen, Sådant blir n j fallet, då ingen jäsning användes, och vid sål! våra tider som nu, då bör tillrådas, att intet af ! et födande må förloras. a 20 E rågmjöl eller kornmjöl, gjord till deg, förI rar genom brödjäsning ungefär 3 I i vigt, ; Bröd af Islandsmossa och Renmossa. h Tag, från bäska med kall lut befriad och renad, 1 ;nderhackad islandsmossa 1 Mjöl af på of-)V . dt sätt renad renmossa 1 , koka medP tten i h, högst 4 timmas tid, under )? ndig omröring, att allt blir som en tjock gröt, landa härtill litet salt och kummin och rågeller ornimjöl en fjerdedel mot mossörnas vigt eller 16 d, eller mera om så behagas, efter en hvars råd ch lägenhet, gör till deg, baka till bröd och grädt a det. Ingen förutgående jäsning är behöflig. Fattig mans välling af Islandsmossa, Beredes af sönderhackad islandsmossa, som förut I r med kall byklut eller pottaska i kallt vatten ån bäska befriad och renad, på samma sätt, som n anfördt är om fattig mans soppa eller välling granlaf. Skilnaden är blott den, att islandsosga Användes i stället för granlaf. HKikep mans välling af Islandsmossa. Beredes af renad islandsmossa på samma sätt, m omnämndt är vid riker raang välling af granf. Skilnaden är blott den, ätt isländsmossa anVR