tillkänna, att de ansågo det behöfligt att andra kammaren lemnade ett stöd emot obehöriga inflytanden på detta område. Då krigsministern slutligen försäkrade kammaren, att K. M:t skulle draga försorg om en tillfredsställande ordning i detta afseende hädanefter, så mottogs detta yttrande med lifligt bifall. I fråga om den återstående delen af fjerde hufvudtiteln, äfvensom den femte, har andra kammaren i dag oförändradt godkändt statsutskottets förslag. Af sjette hufvudtiteln har kammaren medhunnit de första 12 punkterna, bland hvilka isynnerhet den, som angår anslagen till topografiska och ekonomiska kartverken, föranledt långvariga debatter, hvilka ledt till det resultat, att anslaget till topografiska kårens arbeten blifvit nedsatt med 15,000 rdr, men deremot anslaget till ekonomiska kartverket, som statsutskottet velat nedpruta till 30,000 rdr, blifvit beviljadt med 60,000 rdr, enligt K. M:ts proposition. Första kammaren har i dag börjat behandlingen af sjunde hufvudtiteln. Statsutskottets framställning om en skrifvelse till K. M:t med anhållan, att lediga embeten och tjenster inom kammarkollegium endast å förordnande och tillsvidare måtte tillsättas, intilldess frågan om kammarkollegii förändrade organisation kan blifva afgjord, blef efter en kort diskussion afslagen. En liflig debatt uppstod med anledning af hr Almqvists af utskottet afstyrkta motion om en komites nedsättande för ordnande af skogshushållningen i Norrland. Motionen, som förordades af motionären sjelf, hvilken meddelade åtskilliga för ställningen i Norrland upplysande fakta, vann stor anklang hos de talare som uppträdde och hvilka under intrycket af de nu i dagen komna bedröfliga förhållandena derstädes varmt förfäktade motionen, anseende att statsutskottet allt för knapphändigt affärdat denna maktpåliggande angelägenhet. Skyndsamma förändringar i de för dessa landsdelar gällande, nyligen utfärdade skogsförfattningar samt vidtagande af andra kraftiga åtgärder till skogsförödelsens hämmande ansågos ytterst behöfliga. Ett par tal., förnämligast grefve C. G. Mörner, begagnade tillfället att klandra den afgångne finansministerns åtgöranden, hvilket klander på ett enkelt och värdigt sätt tillbakavisades af .den nuvarande finansministern, som tillika för sin del förklarade, att han ej kunde hafva något emot den ifrågavarande skrifvelsens aflåtande då ingenting vore för regeringen önskligare än att den fullständigaste och klaraste utredning i saken, som kunde åstadkommas, vunnes. Hr Weem ensam talade för bifall till utskottets hemställan, hufvudsakligen på den grund, att han ansåg initiativet lämpligast böra tagas af regeringen. — Motionen bifölls, med ett af grefve C. G. Mörner gjordt amendement, att ett förslagsanslag af 5000 rdr skulle anvisas för innevarande år i och. för bestridande af kostnaderna för komitens nedsättande. En icke mindre märklig debatt uppstod rörande den af statsutskottet föreslagna skrifvelse till K. M:t rörande ledningen af kungliga teatern, Debatten öppnades af general Hazelius, som i ett längre anförande med kraftiga drag skildrade såväl teaterns vanvård i ekonomiskt häseende som det beklagansvärda förbiseende af dess estetiska, sedliga och fosterländska uppgifter, hvilket på senare tiden gjort sig gällande. Med om möjligt ännu större skärpa betonades detta af biskop Beckman och grefve Henning Hamilton. Kammaren antog också utan votering en af hr Hazelius formulerad förändring af statsutskottets förslag, afseende att skärpa de ogillande uttryck, som redan deri förekommo. Vi skola med allraförsta lemna en utförligare redogörelse för den särdeles intressanta debatten, hvilken vi hoppas skall i sin mån bidraga att göra ett slut på det ockrande på de uslaste lidelser, för hvilket man på sista tiden gjort den med statsmedel understödda nationalteatern till redskap.