för sig, under alla förhållanden, är oriktig men visst är, att i Kaysers resonnemang, son skulle öfversättas, anmärkningen är meningslös, hvilket icke är Kaysers fel, eftersom har sagt motsatsen. Nåväl, om nu detta ej äl en förment förbättring, med meningslöshet till resultat, så är det ett föga mindre ursäktligt slarf, om eljest en öfversättare har någon pietets-pligt mot den förf. han öfversätter. Till slarfvets kategori få vi antagligen hänföra en meningslöshet å sid. 112, der förf:s en större Mengde Materiale i heel eller halv raa Tilstand återgifvits med en större mängd materialier i heleller halfförädlad form. Man ser mycket väl, hur befängdheten uppkommit: nyss förut hade fvers. återgifvit Forarbeidelser med föringar; sistnämnda uttryck låg, att så säga, ännu qvar på tungan, och i en af de knappa vändningar, som en öfvers. ej borde tillåta sig — allra minst när han tilltror sig att kunna förädla originalet — skrefvos de anförda orden i stället för, förmoda vi, oförädlad eller halfförädlad form. — Huru den hele Tilstand kunnat ätergifvas (sid. 119) med hela det ekonomiska samhället, förmå vi ej fatta. Möjligen har ett tryckfel här samverkat med en af de vanliga förbättringarne till detta spratt. Korrekturet är nemligen illa skött. Sid. 28 förekommer två ganger verksamhetsalster i stället för verksamhetsarter, följ sid. äfven i st. f. öfver, sid. 24 lägre i st. f. högre, sid. 106 förrättningar I st. f. pförändringar, sid. 110 arterne i st. f. arbetarne och ersättning i st. f. afsättning, sid. 115 det ena ist. f. det enda, sid. 116 individuella, i st. f. intellektuella, sid. 119 pförbättringar, i st. f. förrättningar 0. s. Vv. Hvad slutligen vidkommer de af öfversättaren tillagda noter, ha vi ej underkastat dem alla någon speciel granskning, men böra framhålla, att han användt och citerat soda källor, samt att de i flere fall, som vi närmare skärskådat, erbjuda upplysningar, som för flertalet af läsare böra vara välkomna.