STOCEHOLM den 3 Hars. Qvinnans ställning i Sverge. I. Sedd från den ståndpunkt, vi i det före-(z gående betecknat såsom den af oss i denna fråga intagna, lemnar väl qvinnans nuvarande ställning i Sverge icke så litet öf-s rigt att önska. Detta gäller isynnerhet i rättsligt afseende, ty i materielt eller ekonomiskt ha, uppburna af den friare tidsandan, icke så få qvinliga individers försök och sträfvanden krönts med en välförtjent framång. Men för att ett omslag i stort äfven I detta sistnämnda afseende skall kunna inträda och en verklig möjlighet till arbete för qvinnan såsom samhällsmedlem, ej blott för en eller annan högre eller särdeles praktiskt begåfvad personlighet, skall kunna beredas, är det oundgängligen nödvändigt att till en början det andra Tönets rättsliga ställning förändras. I en mera stortänkt och friare lagstiftnings spår skola snart mera naturenliga sedliga motiver i det praktiska lifvet träda. Huru särskildt berättigad den svenska qvinnan är till en sådan bättre ställning, skola vi i det följande söka visa vära läsare, stödjande oss på de i många afseenden verkligen hugnesamma fakta, som den jemförande statistikens omutliga siffror gifva vid handen. Hvad som för det första möter våra blickar på detta fält är det öfvervägande antalet invånare af qvinnokönet i Sverge och den tillväxande tendens, hvilken befolkningssiffran nästan hvarje af de senare åren i detta afseende företer. Ett annat förhållande eger rum t. ex. i Frankrike. Medan detta land ännu år 1800 hade ett öfverskott af 725,225 qvinnor på en totalbefolkning af ungefär 27,350,000 och detta öfverskott år 1831, en följd af de stora krigen, som bortryckte blomman af landets manliga ungdom, stigit till 868,325, visa de derpå: följande åren en fortsatt minskning af qvinnornas större antal. Så funnos år 1851 endast 193,242 flera qvinnor än män i Frankrike. Fem år derpå, eller 1856, har denna siffra dock åter stigit till 299,024 — en följd af det blodiga Krimkriget, som faller inom denna tidrymd. Att krig således kunnal. verka alldeles omedelbart på befolkningens : minskning och det till på köpet ensidigt, ses af de här framlagda fakta. Ar 1861 hade öfverskottet af qvinnor i Frankrike åter nedgått till endast 97,217 eller 0,26 proc. af hela befolkningen. I Sverge, som dock icke de senare åren kan skylla på några krig, har emellertid tillväxten af de qvinliga invanarnes öfverskott varit i ett, om än svagt, stigande. År 1855 räknade Sverge 1,764,118 manliga och 1,875,000 qvinliga individer; alltså ett öfverskott af 110,882 qvinliga individer, eller 3,05 proc. af hela befolkningen. Detta år, 1855, företer en särdeles hög procent af öfverskott i denna väg, men äfven de snart derpå följande åren ha höga öfverskott att visa. Sålunda funnos flera qvinnor än män år 2861... 109,633 eller 2,79 K af hela befolkn. 1862... 105855 267 1863... 105,936 2,63 2864... 107,111 2,63 P 1865... 111.773 271 P 1866... 113,203 22 Vi skulle måhända trötta våra läsare och läsarinnor om vi utbredde oss i ytterligare sifferuppgifter äfven från andra länder hvad det redan ofvanföre anmärkta, i allmänhet rådande öfverskottet af qvinnor vidkommer; men vi skola deremot här lemna en särdeles intressant öfversigt af de i oäkta säng födda barnens procent-tal i förhållande till några länders qvinnoöfverskott. Detta är nemligen ett moment afi stor vigt att fästa sig vid. Omöjligheten att ingå äktenskap är gifven för detta, af oså så benämnda, öfverskott af qvinnoro! Om hu ett land företer ett stort procent-tal oäkta barn i förhållande till den qvinliga befolkningens öfverskjutande antal, så bevisar ju detta någorlunda tydligt, att gqvinnonaturen hos detta folk har en speciel lutning till ett morganatiskt förhållande i detta afseende, d. v. s. att inom detsamma begås ett större antal felsteg emot seden än inom ett annat foik, hos hvilket befolkningsstatistiken till exempel angifver en vida större absolut nödvändighet at ogifta qvinnors tillvaro. Man skall icke missförstå oss om man ihågkommer, att frågan här endast gäller skaplynnet i detta afseende hos detyena eller andra folkets qvinnor. År 1861 var Qvi ytodd winnonyfödde ölyerskottet, däkta Procent. barn. Sverge . 109,633. 11,815. 10,78, Norge.. — 3,496. — Danmark 20,566. 8,072. 39,37. Frankrike... —97,217. 76,697. 18,91. England... 842,092. 44.751. 5,32. Preussen . 66,394. 60,154. 90,59. Den förfärligt höga procent, som Preussen och Frankrike i detta fall förete, vittnar icke godt om den nordtyska och franska qvinnans sedliga instinkt — ty så länge det är sed att låta sig vigas, bör den dygdiga qvinnan äfven undvika att ingå förbindelser, som seden icke gillar. Opposition i detta fall kan endast ursäktas i säregna fall och kan ibland öfverses hos stora och särdeles originella personligheter, som ofta måhända handla i följd af motiver, hvilka, ehuru ändamålet aldrig kan helga medlen, dock hos en Louise de la Valliere kan göra det ursäktligt att hon dukade under för frestelsen, medan historien aldrig kan förlåta en annan skön fransyskas, den beundrade Maria Stuarts snedsprång. I den ogifta Louises förbindelse med en gift, krönt man var kärleken enda motivet; i den gifta Marias liaisoner med den eller den, nelade det kunaliaa lättsinnet en icke så li