STOCKHOLM den 22 Febr. Franska civilingeniören Mathis, som på uppdrag af franska regeringen uppehöll sig härstädes under 1866 ärs, utställning för att studera densamma, har redogjort för sina akttagelser i en till ministern för åkerbruket, handeln och allmänna arbetena ställd Rap rt sur V Exposition industrielle scandinave en 1866, hvilken blifvit till trycket befordrad i cAnnales du Commerce exterieura. Hr Mathis inleder sitt arbete med en kortfattad historik öfver föregående industriutställningar i de skandinaviska länderna och med en redogörelse för de anordningar, som voro träffade för den ifrågavarande utställningen. Han genomgår derefter utställningsföremålen, klass för klass och grupp för grupp, redogörande för hvad Sverge, Norge, Danmark och Finland inom hvarje afdelning utställt och bifogande här och der statistiska uppgifter om särskilta industrigrenars och industriella etablissementers ståndpunkt i de olika länderna. De af hr Mathis lemnade uppgifterna äro i de allra flesta fall riktiga, hans omdömen vittnande om en omfattande sakkunskap, och hans redogörelse, ehuru endast utgörande ett häfte om några och sextio sidor stor octav, lemnar måhända den klaraste och bästa öfversigt af företeelserna vid vår utställning som vi hittills sett offentliggjord. Hr Mathis afslutar sin framställning med följande totalomdöme: Om antalet utställare från de fyra länderna varit, jemförelsevis, betydligt olika, har man icke desto mindre kunnat iakttaga, att hvar och en af de särskilda nationerna låtit japresentera sig af sina skickligaste industriidkare. Denna utställning har beredt tillfälle att ådagalägga, att i de skandinaviska rikena förefinnas alla de stora industrierna och deras förgreningar; att om dessa industrier icke lagt någon ny fullkomning till de redan kända, så äro de dock icke okunniga om något vunnet framsteg, och de befinna .sig, i detta afseende, i jeomnbredd med de mest framskridna länder. Sverge har gifvit prof på en ganska afgjord öfverlägsenhet i de flesta af detsamma utställda alster, hvilka — efter hvad vi varit i tillfälle att öfvertyga oss om — i allmänhet icke blifvit tillverkade för utställningen. Skaplynnet hos dess folk, i hög grad begåfvadt med anlag för de mekaniska yrkena, har åstadkommit hastiga framsteg i de industrigrenar, hvilkas blomstring berott å det fordna dyra, långsamma och ofullkomliga handarbetets ersättande med till besparing ländande maskiner. Detta lands industriella rörelse, ända till för kort tid sedan hämmad genom bristande kapitaltillgång, har vunnit en stigande utveckling, gynnad af associationsandan, som utbreder sig alltmer och mer, uppmuntrad af de vunna resultaterna. Svenskarne finna i det af jernvägarne och sjöfarten underlättade tillgodogörandet af sin jords rikedomar vigtiga elementer till välstånd; det återstår dem blott att förvärfva kommersiel skicklighet — hvilken: en dag skall framalstras af de ekonomiska ideer, som man bemödar sig att utbreda — för att till alla delar af jorden utbreda deras förträffliga produkter. Norges industri, begränsad som den är till följd af en föga talrik befolkning, som af det geografiska läget och naturlig fallenhet förmås att sysselsätta sig med sjöfarten, har emellertid gifvit ganska allvarliga prof på de ansträngningar som den gör för att i möjligaste måtto frigöra sig från utländsk import och vid egna fabriker frambringa de för konsumtionen erforderliga produkter. Danmark eger ingen af de resurser, som nataren i så rikt mått tilldelat den skandinaviska halfön. Det är således endast sina invånares verksamhet som detta land har att tacka för skapandet af de industrigrenar, genom hvilka det blifvit så värdigt representeradt vid den täflan, i hvilken det deltagit. Finland, hvars befolkning, ännu mind tairik än Norges, finner arbete och välstånd i tillgodogörandet af landets naturprodukter, kan icke gifva någon utsträckning åt en industriel verksamhet som skulle sakna arbetare och afsättning. Detta land har likväl visat att det söker att, i mån af sina krafter, tillfredsställa sina behof. . Korteligen, den skickligt ordnade, ganska lyckade skandinaviska industriutställningen kar lagt ett intressant blad till detta folks historia, hvilket vid detta tillfälle lemnat ett åfallande vittnesbörd om sin verksamhet och sin andliga begåfning, OREEENEENESERASEER