funnen af mekanikern Nasarow. På hemvägen blir han trött och tar sig en iswoschik (åkare), hvilken, såsom varande ifrån landsbygden, icke hade särdeles reda på sig, ej heller visste hvem han skjutsade. Framkommen. till vinterpalatset, stiger kejsaren ur slädan, för att gå in, lofvande att strax skicka ned penningar) åt åkaren. — Nej, bratt ), du slipper icke härifrån förrän du betalt mig mina 40 kopek!s utropar denne; jag känner dig ju icke, huru kan du då begära, att jz Skall sätta tro till ditt löfte? Men vill du lemna mig din schinel (kapprock) i pant, så må du gå.. Kejsaren, säkerligen förvånad öfver att höra ett så oförblommeradt, rent språk ställas till sig knäppte utan vidare samtal upp sin militärkappa och lemnade den till iswoschiken, hvarpå han gick in i slottet. Några minuter derefter utkommer en officer, för att hemtörkan par och lemna åkaren, i stället för 40 kopek, 25 rubel silfver: Upplyst om hvem den var som han skjutsat, hade den stackars iswoschiken så när fallit omkull och dånat. Han kastar sig på knä för officeren, fattar hans händer, kysser dem och anropar honom med tårar i ögonen att rädda sig, troende sig vara för alltid förlorad, emedan han uppfört sig på det sättet emot sin herre och czar. Officeren, uttryckande någon förvåning öfver att han icke kände mn kejsaren, tröstade samt lofvade att intet ondt skulle vederfaras honom, hvarpå han tillstadde honom att fara sin väg, någonting som åkaren icke lät säga sig två gånger. 4) Den ryske monarken bår, såsom bekant, aldrig penningar på sig. 4) För att uttrycka förvåning eller vrede år det mycket vanligt uti ryska språket, att såväl hög som låg tala i 2:a pers. ging. till hvarandra och betjena sig af ordet bratt (bror, vän).