Å Tror UH MYAMA AMT våg AR EA RR VM både på vår egen fondbörs och på kontinen ) ten, och utgöra, likasom statspapper, ett medel hvarigenom penningpriset jemnas i detta oc! Jandra länder. Frågan är derföre icke hven Isom företager en utländsk jernvägsanläggning lutan hvem som är innehafvare af aktiernz för dess anläggningskapital, antingen till full inbetalta eller underkastade förbehåll om yt: terligare inbetalningar. Äfven om i ett gifve ögonblick ingen i detta land innehade franska jernvägsaktier, skulle, i händelse svårig het uppstode i Paris att fullgöra fordrade inbetalningar, och penningräntan stege, följden omedelbart blifva att antingen jernvägseller andra på vår fondbörs säljbara värdepapper hitsändes från Paris till försäljning och att vår marknad till följd deraf ställde sig lika med den i Paris. Derföre är det för såvidt angår verkan på vårt lands kapital och på peoningpriset, föga skilnad för oss, hvem som bygger de utländska jernväarne. De förnämsta europeiska länderna kunna betraktas som en enda penningmarknad, emedan de verka omedelbart på hvarandra. Om penningar behöfvas i Paris för att betala jernvägsanläggningar, stiger räntan och faller fondkursen; och om icke jernvägspapper sändas till London för försäljning, så ditsändas engelska, eller franska, eller spanska eller några andra fondpapper, som betala sig bäst, för att säljas på vår marknad; och dermed bortdrages engelskt kapital för att betala franska Jernvägsaktieinnehafvares förbindelser. Eller också inträffar ett motsatt förhållande; och derföre är det, när man betraktar de framtida verkningarne på penningvärdet, fullt lika nödvändigt att taga i beräkning hvad som företages i andra länder af dessas egna medborgare, som om det företoges af oss sjelfve. Hvad dernäst angår byggandet af jernvägar i vårt eget land, så härleder sig den ofvan antydda villfarelsen från en nästan allmän förblandning af kapital och penningar såsom ett blott och bart bytesmedel. Man ser samma penningar gå från hand till hand utan att de genom inhemska företag minskas i qvantitet, och man drager deraf den slutsatsen, att alltsammans inskränker sig till en öfverflyttning af kapital trån en hand till en annan. Så och så många millioner betalas för jern; men jernverksegaren får dem; penningarne gå från jernvägsbolaget till jernverksegaren. Jernverksegaren åter använder dem i sin rörelse, men utbetalar dem endast för kol eller till sina arbetare, hvilka åter utgifva dem för sina förnödenheter; och på detta vis sätter hela det belopp, som utgår till jernvägsbyggnaden, i sjelfva verket allenast lika mycket penningar i en hastig cirkulation mellan jernverksegare, timmerhandlare, arbetare, bagare, spanmålshandlare, jordbrukare 0. 8. Vv. samt från en bank till en annan, men utan att i sjelfva verket lida någon förminskning. Penningarne användas visserligen utaf en lass af individer, och för dem äro de försvunna, men de hafva till hela sitt belopp gått öfver i andras händer, och för landet i et hela betyder detta ingenting. Sådan är den allmänna föreställningen om saken och denna framhålles alltjemt för att visa, det jernvägar kunna byggas lika lätt för 300 millioner, som för en tiondedel af denna summa, såvida blott penningarne stanna inom landet. Det finnes en del af hvarje jernvägsbyggnad, vare sig ineller utländsk, hvilken i afseende på kapitalet har ingen inverkan på enningemarknaden, nemligen inköpet af jord. etta är endast och allenast en öfverflyttning af kapital från en säkerhet till en annan. Statspapper säljas af vissa kapitalister, som vilja nedlägga sitt kapital i jernvägsaktier; — de köpa en del jord, och om jordegaren icke bortslösar penningarne samt på detta sätt gör sig fattigare, utan nedlägger dem i statspapper eller andra säkerheter, står landets kapital oförändradt såsom förut; det är en blott ötverflyttning. Men allt det öfriga, med undantag af den del, som verkligen sparas af dem, hvilka mottaga penningarne, och som ingår i den allmänna kapitaltillväxten för året, undandrages lika fullständigt från landets kapitalsumma, som om detsamma sändes ut af landet eller försvunne. — Må vi icke missförstås: vi tala nu om de första verkningarne på landets kapital, med hänsyn till landets förmåga att utföra vidare arbeten; vi taga icke i betraktande de framtida verkningarne af en sådan kapitalanvändning, eller kapitalets förmåga att slutligen återställa sig sjelf genom blifvande afkastning. För att göra detta tydligt, måste man komma ihåg, att allt kapital, som användes till produktion af hvad slag som helst, bör, för att icke förminskas, blifva återstäldt genom försäljning af den tillverkade förnödenheten, och att det endast är den del, hvilken producenten får utöfver sina kapitalutlägg i arbetslöner m. m., som bildar hans vinst och som han kan förtära utan att minska sitt kapital. Alla produkter tillverkas för att blifva använda antingen i eget eller främmande land. Man förstår lätt på hvad sätt det kapital återställes, hvilket blifvit användt till produkter, som exporteras. Den källa åter, från hvilken det kapital återställes, som användts för tillverkning af sådana produkter, hvilka förbrukas inom landet, kan icke vara någon annan än årsinkomsten; och så länge som ingenting mer än denna utgifves för jernvägsbyggnader eller annat, inträffar ingen kapitalförminskning, men i samma ögonblick som mera än årsinkomsten användes, vare sig för enskilda behof eller allmänna arbeten, minskas landets kapital och försvinner i sjelfva verket, ända tilldess det verkställda arbetet blifver produktivt; och äfven Jå är kapitalet förändradt från rörligt till ästadt. Antag t. ex. att ett jernvägsbolag utgifver 100,000 pund sterling för jern. Visserligen mottager jernverksegaren dem, men ned undantag af hans vinst, återställes dermed endast hvad han förut utgifvit, och om an fördelar det mottagna kapitalet iarbetsöner, som betalas till bagare, spanmålshandare och klädeshandlare, så återställes dermed undantagande vinsten) endast hvad dessa var för sig redan utgifvit för de särskilda produkterna. På samma sätt i hvarje proluktionsoch handelsgren återställa dessal 100.000 pund sterling endast (med undanta, if vinsten, som bildar den årliga komsten) let kapital, som representeras af förnödeneter, lemnade i utbyte deremot. Med jernrägsbolaget är ett annat förhållande. Detta wterfår icke de utlagda penningarne. Jernvägen må i en framtid gifva en god utdelling och underlätta en förökad produktion, nen emellertid är kapitalet absolut försvunet. Häri ligger skilnaden emellan en köpnan, som för 1000 pund sterling köper varor,