r IV. Lagskipningen. nu) Rättskipningen skiljes fullständigt från förvalt ningen. . . il a) Justitiestatsministerns domsrätt iordningsmål enligt tryckfrihetsförordningen, öfverlemnas åt högr sta domstolen; db) Krigsdomstolar i fredstid upphäfvas, och öf verlemnas krigslagskipningen åt de allmänna domr stolarne, få kta med militära ledamöter; -) oc) Kanslirätten indrages; el d) Adelns forum privilegiatum upphör; r e) Konsistoriernas domsrätt, f) Landshöfdingeembetenas och g) Polismyndigheternas d:o afskaffas; I Ah) Jury i brottmål samt I i Advokatstånd införas; k) Häradsrätterna sammanträda hvarje månad. t Särskild ansvarig protokollsförande förordnas. V. Förvaltningen. Förvaltningen decentraliseras och förenklas och sjelfstyrelsen utvecklas i ändamål att frigöra den medborgerliga verksamheten och minska statsutgifterna. a) Alla generaldirektörsbefattningar, 5b) Alla presidents dito. ec) Samtliga biskopsembeten, . d) Kanslersoch prokanslersembetena vid uni. versiteten, e) Kommerskollegium och f) Konvoykommissariatet indragas; . g) antalet af embetsverkens underordnade tjenstemän inskränkes till det verkliga behofvet motI svarande; renskrifning verkställes af renskrifvare. huka Ts 6 A) Landstingen erhålla rätt att utse ordI förande; i) Landshöfdings rätt att bekräfta eller ogilla landstings beslut upphäfves; landstingsförordningen utstakar de fall, då regeringens sanktion fordras ; k) All kommunal rösträtt är lika för alla; vilkor derför är skatt till kommunen; t) Kronofogdetjensterna indragas; deras göromål öfverflyttas på länsmännen, som af regeringen utnämnas och endast efter ransakning och dom kunna afskedas; . m) Vid landshöfdingens sida ställes ett af läns-. representationen utsedt råd, hvars samtycke i vissa vigtigare ärenden måste af honom inhemtas; n) Alla komitter, som med taxering ega befattning, utse sjelfva ordförande; 0) Utsökningsväsendet uppdrages åt kommunalnämnderna. VI. Kyrkan. . a) alla af religiös bekännelse beroende inglränkningar i medborgerliga rättigheter uppjatvas; b) Förordningarne af 23 Okt. 1860 upphäfvas; i deras ställe utfärdas blott nödiga föreskrifter rörande förteckningar öfver icke statskyrkliga religionssamfunds ledamöter m. m. dylikt. Dessa samfund bidraga icke till statskyrkopresterskapets aflönin, ee Civiläktenskap ej blott medgifves för alla svenska medborgare, utan anbefalles, dock dem obetaget, som så önska, att dertill foga en kyrklig akt; -d) Alla påföljder för underlåtenhet attiakttaga statskyrkliga bruk och föreskrifter, e) Hemlig skrift, kungörande af böter för sedlighetsbrott, alla uppgifter i prestbetyg om annat än rent borgerliga förhållanden, upphöra. f) Prests sjelfskrifvenhet till ordförande i skolråd upphäfves; g) Presterskapet befrias från allt bestyr med befolkningsstatistiken, hvilket jemte utfärdande af intyg för borgerliga ändamål öfverflyttas på kommunal-byråer ; A) Församlingarne erhålla oinskränkt rätt att välja sina själasörjare; konsistoriernas rätt att uppsätta förslag, konungens och patronatinnehafvares kallelserätt upphöra. VIL. Undervisningen. a) Folkskolan utvecklas-till en skola för grundläggande af allmän medborgerlig bildning; från denna synpunkt bestämmas hennes undervisningsämnen. Hon är främsta föremålet för det allmännas kostnader, för den offentliga undervisningen ; b) All presterskapets befattning med folkskolan upphör; religionsundervisningen öfverlåtes åt hem. et; ; ec) Folkskollärareseminarierna reformeras i nationel och medborgerlig riktning, och upphöra, liksom folkskolan, att utgöra ett utanverk för statskyrkan; d) Elementarläroverkets tvenne lägsta klasser indragas; e) Elementarläroverkens antal inskränkes efter en — med afseende på folkmängd och kommunikationer — för hela riket uppgjord plan; de icke fullständiga elementarläroverken indragas; f) Upprättandet af enskilda elementarläroverk med rätt att, under offentlig kontroll, dimittera till universitetet o. s. v., samt i öfrigt afgifva med statsskolornas lika gällande intyg, uppmuntras; g) Läroämnenas antal i elementarläroverket inskränkes: särskildt upphör läsningen af dogmatik; kyrkohistorien meddelas såsom integrerande del af den allmänna; derjemte medgifves valfrihet mellan . språken, så att lärjunge på klassiska linien behöfver studera blott ett af de döda och ett af de främmande lefvande språken ; lärjunge på den reala blott ett af de senare. VII. Näringsförhållanden. a) Kreditlagstiftningen ordnas med afseende å intecknin och borgensväsendet; bysättningsstraffet afskaffas; b) Privatbanklagstiftningen reformeras med hänsyn till sedelutgifningsrätten m. m., dock utan att dermed inskränkning sker i handelsoch näringsfrihetens tillämpning i detta fall; ce) Handelsoch näringsfriheten betryggas mot reaktion. IX. Försvarsväsendet. a) Försvaret grundas på folkbeväpning med allmän och utsträckt värnepligt; b) Värfvade armöen indrages; e) Indelningsverket lättas, i den mån folkbeväpningen vinner stadga, och upphäfves slutligen fullständigt; d) Sjöförsvaret minskas till beredande af medel för landtförsvarets stärkande; e) Generalfälttygmästarens befattning indrages; en vapenkomitå förordnas; f) Generalbefälhafvarnes och g) Öfverstelöjtnanternas befattningar indragas, hvarjemte h) Generalernas antal betydligt minskas och, i samband med en ny organisation af försvarsväsendet, fixeras; i) Topografiska kåren förenasmed generalstaben under en chef; k) I spetsen för ingeniörkåren ställes en öfverste; 1) En regementsofficer vid hvarje kavalleriregemente indrages. X. Utrikes-politiken. Enda målet för Sverges utrikes-politik är de tre nordiska staternas förening till en stark defensiv makt. TT ss TZrAaT Ar Ar Am Ar oo Ia TN AA NN MN AA TP