I, Jenden berättigar till ett sådant antagande. Om don ekonomiska ooh finanoiella ställningen. S Af) t s ec. C. (Forts. från gårdagsbladet.) ) Vi hade ämnat att på enahanda sätt som i I skett beträffande jordbruket, skogsoch bergsI handteringarne, lemna en jemförande öfversigt -Jaf fabriksindustrien och handeln samt de inlrättningar och anstalter, som ega sammanhang med den industriella och ekonomiska verksamheten, såsom sparbanker, banker, I brandförsäkringsinrättningar m. m. Emellertid nödgas vi uppskjuta detta till Jen annan tid, för att nu endast framställa några iakttagelser i afseende på den vigtiga frågan huruvida den i landets industri, hanIdel och niringsverksamhet i allmänhet inslagna vägen varit riktig, eller bör öfvergifvas för att återgå till det gamla, samt huruvida landet blifvit rikare eller fattigare än det var på 1830-talet. Dessa frågor framställa sig sjelfva på ett sätt, som under den närvarande tidens bekymmer visar sig mycket allvarsamt. Ty af svaret på dem beror hvad som för det närvarande och för framtiden är att göra, och misstag härutinnan kunna blifva olycksbringande. Misstag skall man åter icke kunna undgå, om man icke gjort sig reda för och riktigt träffat orsakerna till den närvarande ställningen samt dennas verkliga beskaffenhet. För att svara på frågan huruvida landet förkofrats eller utarmats, måste vi dock ytterligare taga i betraktande några siffror, som härutinnan äro upplysande. Det s. k. jordbruksutskottet vid 1867 års riksdag beräknar hela summan af statsunderstöd till allmänna arbeten, såsom kanaler och andra vattenkommunikationer, strömrensningar och uppmudde ringar, hamnanläggningar, dockor, andsvägar och brobyggnader, sjösänkningar och myrutdikningar från 1340 till 1866 till nära Rdr 118,000,000. Till en del af dessa arbeten ha kommunerna, häraderna eller länen sjelfva bidragit, och summan bör således ökas med häremot svarande belopp, hvilkr icke torde för högt uppskattas Af statsmedel hafva användts till offentliga byggnader, såsom fästningar, fängelser, kaserner, hospitaler, Täroverk m. m. öfver.. och till kostnader för 14,000,000, 20,000,000Den odlade jorden beri nanskomiten till omkring 4 millioner tunnland och den naturliga ängen till något mera. Jordbruksutskottet anser med allt skäl dessa siffror alltför låga och beräknar arealen till sammanlagdt nära 8,900,000 tunnland. Att på den odlade jorden användts högst betydliga summor till varaktiga förbättringar och ökande af dess bördighet, äfvensom en för ändamålsenlig landthushållning i allmänhet, är onekligt äfven för den, som har allenast den ytligaste kännedom af nuvarande förhållanden, jemförda med dem i medlet af 1830-talet. rör beräkning af det härpå anda kapital, d. v. s. det reproduktiva kapital, hvarmed landets jordbruksfastigheters verkliga värde förökats, finnas inga fullständiga upplysningar, och beräkningen kan således icke blifva annat än godtycklig. Emellertid må nämnas att, enligt de till finanskomiten inkomna uppgifter, hade under åren 1834—1558 medelst landtbruksingeniörers biträde blifvit förbättrade genom underdikning 89,777 tunnland, genom vattenaftappning 291,577 tunnland och genom öfversilning 34,418 tunnland, tillhopa 415,772 tunnland. För tiden från och med 1859 till och med 1866 ha, enligt ett af jordbruksutskottet meddeladt sammandrag öfver de af bemälda ingeniörer verkställda förittningar, dessa omfattat ytterligare ,000 tunnland; uppgående alltså ela den jordvidd, som varit föremål för dylika förrättningar, till 780,000 tunnland. Antages nu den kapitalkostnad, som nedlagts härpå till 70 rdr per tunnland, så fås en summa af — Rdr 54,000,000. Att emellertid ett område, vida större än det nämnda, varit föremål för förbättringar är säkert. Jordbruksutskottet yttrar, att de nyss uppgifna siffr rorna angifva endast en D nska ringa del af de jordt rbättringar, som åstadkommits, och antagas dessa t uppgå till flerfaldigt högre k be.opp. Låtom oss emeltid endast tillägga hälften, eller 390,000 tunnland, så blifver hela den förbättrade jordarealen 1,170,000 tunnland och den tillökade kostFARA konen ks hr ma 81,000,000. tillhopa Att denna summa ändock är för låg, derom blir man nästan förvissad, när man eftertänker huru, åtminstone i de mest försigkomna delarne af landet, en stor mängd gårdar blifvit, hvad beträffar byggnaderna för landthushållningen, helt och hållet eller till en stor del ombyggda, och detta icke annat än undantagsvis för lyx, utan för att bereda tillfälle till en riktig hushållning med och användning af jordens och ladugårdens afkastning, huru kreaturens antal ökats och deras beskaffenhet förbättrats, huruledes, utom de ofvannämnda slagen af jordförbättringar, man uti vissa s landsdelar i stort verkställt mergling, iu dikning, nyodling m. m. p Verkstäderna för skogsprodukters rarbetande hafva, såsom nogsamt är t: kändt, högst betydligt förökats. På d grund af från landshöfdingeembetena pa meddelade uppgifter, uppskattas värdet af de sågverk, som blifvit anlagda mellan åren 1854 och 1857 till 6,300,000 rdr. — Vi anteckna dock te endast denna summa, utan att upptaga henne i beräkning. n örande förhållandet med de verk f och inrättningar, som tillhöra bergshandteringen och dermed förenade a industrigrenar, har finanskomiten, på grund af från bergmästarne inkomna så upplysningar, meddelat uppgifter, sammanfattade uti tabeller, af hvilka s inhemtas, att sammanlagda värdet af orifvar masnonar sinterier och mePA Om ju mm jue Af zZAD OHO