s femårs erioder, af den årliga produktionen utaf ernmalm (deri icke inberäknad den mindre etydande sjömalmsuppfordringen), utaf tackjern, stångjern, jernmanufaktur och stål, jemte medelpriset å stängjern. ES a 2. ES 2 Fe S B 2 Bom RR ee 5 BES RR M : ur 20ET: EERRF 2) ci 102 ad Nr -PPIN url v SLI Under de ifrågavarande 30 åren har alltså produktionen betydligt ökats. Jemföres första och sista femårsperioderna, så utgör tillökningen i malmuppfordring 76 procent, i tackjern 74 procent, i stångjernstillverkning 77 procent och i tillverkningen af jernmanufaktur och stål 206 procent. En jemförelse mellan det första året (1834) om det sista (1863) skulle visa en ännu större ökning. Texporten har likaledes ökats af jernhandteringens samtliga produkter. Rörande exporten af den förnämsta bland dessa, nemligen stångjern, följer här nedan ett sammandrag för femårsperioder, hvartill vi trott det kunna intressera att foga en beräkning af exportvärdet, efter de ofvan uppgifna medelprisen. Den jemförelsevis obetydliga importen af stångjern är icke afdragen från exportqvantiteterna. Detta torde dock, när man genom en blick på exportvärdet vill göra sig en ungefärlig föreställning om den värdesumma, som genom jernhandteringen kommit Sverge till godo, icke behöfva tagas i betraktande, då af andra slags jernprodukter, såsom tackjern, gjutgods, band-, plattoch bultjern, plåtar, spik och stål m. m., exporten öfverhufvud öfverstigit importen, så att värdet af det importerade stångjernet sannolikt mer än betäckes. Värde efter StångjernsåStockholms export, börs centner. noterade medelpris. 7,187,628. — 55,175,000. 7.970,812. — 61,375,000. 8,570,598. — 61,916,000. 9,221,356. — 66,577,000. 9,399,536. 80,930,000. .. 10.236,425. — 74,725,000. —52,886,355. — 401,298,000. Exporten har alltså under sista femårserioden ökats med 43 procent emot den första. Man bör, i afseende på det här beräknade värdet, erinra sig, att deri icke ingår hvarken handelsvinsten eller den fraktvinst, som transporten med svenska fartyg inbringat. Jemför man de årliga tillverkningsbeloppen med exportqvantiteterna, så får man en ungefärlig föreställning om en vigtig omständighet, nemligen den inhemska förbrukningen af! stångjern ), 1834—38. 1839—43. 1844—48. Tillverkning.... 8,722,000. 10,124,000. 10,620,000. Export.... . Inhemsk förbrukning ... 1,535,000. — 2,154,000. — 1,750,000. 1849—53. 1854—58. 1859—63. Tillverkning.... 11,965,000. 13,735,000. 15,160,000. Bxport........... 9,221,000. —9,399,000. 10:236,000. Inhemsk förbrukning.... hafvande all 2,744,000. — 4,386,000. — 4,924,000. den första, med 155 procent. Om första och sista åren, 1834 och 1863, jemföras, så visar sig en ännu större tillökning. Detta, tillika med det förhållandet att gjutgodstillverkningen ökats mer än 100 procent samt jernmanvufakturoch ståltillverkningen, såsom ofvan är visadt, med öfver 200 procent, . ådagalägger, att äfven förädlingsindustrien inom detta område, der råämnet hemtas från eget lands resurser, gjort stora framsteg, hvarom ock en blick på våra verkstäder af hvarjehanda slag bör kunna öfvertyga. At koppar har under dessa trettio år produktionen ökats med 104 procent, på sitt som utvisas af nedanstående sammandrag, hvilket jemväl uppgifver medelpriset å denna vara: KoppartillMedelverkmang. is pr Ctr. 7 Poa 1834—38... 19,616. — 63,61. 1839—43 20,140. 64,50. 1844—48,. 27.641. — 63,28. 1849—53 34,016. 64,66. R 83. 40,118. 69,50. 1859—063...... : oppar och värdet af de exExporten af porterade qvantiteterna, beräknadt efter det a Stockholms börs noterade årspris, förhaller sig, som följer: Värde Export. — efter medelCtr. pris pr Ctr. 63,884. — 4,063,000. 61,852. — 3,989,000. 101.209. — 6,404,000. 145,268. — 9,384,000. 161,603. —13,413,000. 158,707. 11,030,000. Summa 692,523. 48,283,000, hafvande alltså exporten under sista femårsperioden ökats med 148 procent emot hvad densamma var under den första femärsperioden. Den inhemska förbrukningen af denna metall har icke ökats på 1859—063 ... 7;187,000. —7,970,000. —8:870:000äå nämnda förbrukning ökats: under sista femårsperioden, i jemförelse med . åa längt näri samma mån, :