er I den i dess helhet. (De puteraden Sybel hade upp rställt ett ändringsförslag, hvilket gick ut på, at ede 16 millioner, som tillkommo konungen af Han g) nover, skulle betraktas som ett depositum, hvilke ögonblickligen skulle bli den preussiska statskas sans egendom, så snart konung Georg eller han: efterkommande företogo sig något som åsyftade or latt åstadkomma en skilsmässa ar det fordna ko r nungariket från Preussen eller till motarbetande yaf den preussiska kronans succession i hertigdö m Met Braunschweig, som genom traktatmässig öfver ) enskommelse tillialler den welfiska dynastien). Ni EJ skall då finna regeringen mer konstitutionel, än ni kanske trott. Det följer af sig sjelf, att den nuvarande ministeren i händelse lagen förkastas icke kan fortfara att leda göromålen sedan den en gång begärt konungens underskrift under denna lag. Traktaten med konung Georg blir då undanröjd: det kommer nytt folk med nya grundsatser till N Istyret; jag skall då efter sex månaders örlopp I tillåta mig att återkomma och fråga om ni eller t jag haft rätt. tt Med hänsyn till grefve Bismarcks hotelse att ingifva sim demission, om kammaren icke Jantog lagen, yttrade deputeradena Lasker och 2 Twesten något tvifvel om, huruvida den var -allvarsamt menad. Twesten menade att ministern måhända skulle begära sitt afsked, t men att konungen icke skulie bevilja det, och elatt man då i Preussen skulle få samma nskåt ) despel, som med kabinettet Menabrea i Italion. Grefve Bismarck svarade i korthet: 1 Jag skulle aldrig fordra min demission för latt spela komedi, men jag ville se hvad annat folk vore i stånd att genomföra, om de . ) hade trädt i mitt ställe. Denna förklaring framkallade lifligt bifall från högra sidan. Sedan ministerpresidenten ytterligare hade upplyst, att konung Georg aldrig skulle få sjelfva kapitalet i handom, men att blott räntorna skulle bli utbetalta till honom, samt att fördraget efter hans (Bismarcks) uppfattning var al samma betydelse som en tronafsägelse, företogs omröstningen med det redan för regeringen mycket gynnsamma omtalta, resultatet att lagen antogs med 254 röster mot 113. Fran Hannover skrifves, att militärpligtiga unga män på den sista tiden ater i större antal lemnat landet i tron på en förestående omstörtning, som segrand skall aterföra sakernas gamla ordning. Åtta unga män, som hade blivit ertappade på holländska gränsen, återf rdes under bevakning. Ett extra tåg till W ien hade bortfört många för alltid. Flera reservister, som begifvit sig på flykten, ha efterlemnat hustru och barn. De hannoveranska soldater, som från Schweiz gatt öfver till Frankrike, äro, enligt Kreuzzeitung, 460 till antalet. De anfördes af officerare och skola ha blifvit mottagna med mycken välvilja af de franska auktoriteterna. 80 af dem ha blifvit internerade i IHagenan, 120 i Wissembourg, 60 i Luneville och resten i andra städer. De skola, säger Kreuzzeitung, i Frankrike behålla sin militära organisation och synas bestämda att bilda kärnan till en ny främlingslegion, hvars bestämmelse framtiden skall upplysa oss om. Sistlidne fredag afled i Potsdam i hög ålder kavallerigeneralen Wilhelm Ludvig Vv. Zollikofer. Med honom är åter en af veteranerna från det stora befrielsekriget 1813— 15 bortgången. ÖSTERRIKE. En wienertidning berättar, att den vestterrikiska kultusministern Hasner med det första kommer att framlägga en lag om den offentliga undervisningen i Österrike, hvilken skali hvila a grundsatser, som sk lagarne i Bel h Schweiz. Vidare s en lag om fullkomlig religionsfrihet föreläggas riksradet. Bada lagförslagen betecknas såsom beräknade på ett fullständigt omkullstande af konkordatets bestämmelser. Ungerska kultusministern baron Kötvös har till Pe sth inkallat en judisk notabelkonferens, all ha för uppgift att sätta regeringen i kämmedom om regieringen af de ungerska judarnes kommunaloch skolförhållanden, med särskild hänsyn till deras ERT med de nya samhälleliga och administrativa förhållandena. En deputation från journalistoch skriftsjllarföreningen Concordia i Wien hade den 30 Jan. audiens hos kejsaren för att inbjuda honom till Concordia-balen den 4 Februari, och blef mycket huldrikt emottagen. SLAND oc POLE? Från Petersburg skrifves den 30 Jans, att budgeten för 1868 blifvit genomgången i riksrådet och väntas snarligen bli offentliggjord. Denna gang skall icke nagot deficit vara f hand, hvad som dock för framtiden icke vill ga mycket, då man påminner sig att för tva år sedan också framlades en jemnt balanscrande budget, hvilket icke hindrade att 14 dagar derefter det andra inrikes premielånet emitterades. Dertill konmmer att, såsom i hvarje med tvångskurs behäftad stat, finansministern alls icke kan veta, i hvilken 7 TT oe mån utgifterna under årets lopp kunna växals genom vV sen vid liqviderna i utlandet, t och des a liqvider äro nu mycket betyds m te icke blott tillla vntorgn på länen och till krigsoch marin-1 ministerernas materialanskaffningar, utan äf-)r ven i sig inbegripa itorna för jernbane-jt obligationerna och köpesummorna för flera all taten byggda banlinier. Det kommer vidare li i betraktande, att. sta atsbanken och dess suc-! yldig ing 200 millioner! på deposit nin, at hvilka en stor del pålt kort uppsägningstid, och om desamma äfven t vanligtvis blott i ringa proportion uttaga kunde dock den motse ndelsen oc: 1 och budgetens jemn vore strax störd. ) Säkrare och mera tilifredsställande äro dereniot de redan vunna resultaterra af finar aret 1867; de indirekta skatterna (tull vin) ha icke biott vit en betydligt 1 inkomst; äfven de direkta skattern imgatt mycket mer reg ot än vanligt, restuntier från fi ha influtit och till och med utgiftsbespar r vunnits, uppma till heta 14 millioner, och för hvilka van till stor del har att tacka fördeluktiga exelk rn. Om året 1868 il iörflyta utan nagot inhems st län, betv emeliertid ny ket, isynr oden händelse att de talri ryttrade jernvy söbligationerna skulle föma pla i utlandet. ) Petersburgsklubbarne Perezowski rymt från To sig na i sändning till Nya Caledonien. NORD-AMERIKA. Af den finansiella och politiska örenta Stater i Kölvisehe Zeitur Newvyorkskorrespontier bet nya et har f NN Vv ett rykte, att der han bepå sin al ngen ger ittade