NAS ITU, MMIGH STV VADER ANIv Af EM 1 målarelärling, 12 år gammal, som låg i verkstaden, der elden utkom, blef innebränd, och dagen derpå fanns en del af kroppen i askan förbränd. Huset var brandförsäkradt, nybygdt och nyss iordningstäldt. BLANDADE ÄMNEN. Från bergoljans land. Ur ett bref, dateradt Petersburg, från en finsk vetenskapsman till en härvarande bekant, återgifver Posttidningen följande intressanta meddelande rörande den eviga eldens hemland: Nyligen återkommen från Baku, vill jag, hvad petroleumfrågan beträffar, i korthet omnämna det vigtigaste: Trakten, der petroleum i Kaukasien fås, hörer till den formation, hvaruti s. k. Vulcans de boue (slamvulkaner) förekomma, och innefattar hela halför Abscheron vid Kaspiska hafvet och halfön Tama vid Svarta hafvet. Afven på östra sidan af Kaspiska hafvet, i Turkomanien, förekommer saväl petroleum som 0Z0kerith (ett slags bergbeck) i stora qvantiteter. Af alla dessa petroleumdistrikter har jag blott besökt trakten kring Baku, det vill säga Abscheron. Marken är här kuperad, men skoglös, och består dels af sand, dels af lera, i form af berg och musselkalk i oändliga qvantiteter, samt är uppfylld af saltsjöar, af hvilka en del om sommaren torka ut samt qvarlemna salt och en del aldrig torka. Rundtomkring staden Baku, i Suraham, Schaboni m. fl. ställen förekommer petroleum i stora qvantiteter och framkommer dels af sig sjelf genom små öppningar på jordytan, der den genom solhettan afdunstar och qvarlemnar en svart, beckartad massa, som kallas kirr och begagnas till trottoirer och till taktäckning — på de flata tak, som invånarne här i trakten nyttja å alla sina byggnader. Dels samlas petroleum i brunnar, ofta nog 10 famnar djupa och beklädda med trävirke inuti, liknande våra vattenbrunnar. I dessa brunnar samlar sig med petroleum äfven vatten, innehållande upplöst koksalt. Så snart en brunn till större eller mindre del fyllt sig, så tömmes den och petroleum afindes till de närbelägna fabrikerna, som rectificera den; eller ock säljes den genast, fylles i lädersäckar (Burdjuks) och föres på kameler till Mindre Asien och Persien, der denna vara från urminnes tider blifvit begagnad som lysmateriel och som tjära. Det vanliga priset, hvartill den här säljes, är 20 kopek pr lisp. (1 kopek pr ). Jag bör anmärka, att naturligt petroleum förekommer här under namnet neft (nafta), från att vara gulaktig, tunnflytande, s. K. Petroleum crudum (j apoteken) ända till tjockflytande tjära. Öfverallt der petroleum rekommer, finnes jemväl det salta vattnet, äfvensom der utstötes kolbunden vätgas (lysgas). hvilken senare här användes som lysoch brännmaterial vid petroleumfabrikerna. Blott en enda borrning var jag i tillfälle att se på heliga holmen vid Abscheronska udden. Här har man, på ett ställe, der petroleum från urminnes tider utpressats genom jordytan, för ett och ett halft år tillbaka börjat att borra, och man har på denna tid kommit 250 fot djupt. I den mån man kommer djupare blir borrhålet smalare och belägges med jernrör, hvilka förfärdigas af 14 tum tjock jernplåt, som nitas på ena sidan af röret. Man har försökt här, likasom i Pennsylvanien (i Amerika) att slå rören in i marken förmedelst stora vigter (hejare), men rören kroknade och arbetet gick om intet. Borrningen verkställes helt enkelt på följande sätt: En jordborr af härdadt stål skrufvas fast i en lång jernstång och fälles i borrhålet och derpå tillsättas och fastskrufvas i hvarandra så många långa jernstänger, tilldess att borren träffar bottnen. Derefter fatta tvenne man medelst krokar i tvenne öfver öppningen på stångens öfra ända korslagda fyrkantiga stänger, och börja gå omkring densamma. Man kan lätt första, att borren på detta itt endast långsamt vändes kring sin axel och att arbetet blir ganska mödosamt och icke heller går fort undan. Den dag man hinner 2 fot nedåt är en glädjedag för arbetarne, och det händer stundom att endast 2 till 3 tum blir resultatet af ett dagsarbete. Gruset, som bildas i borrhålet, uttages medelst en dertill särskildt konstruerad borr. Det är öfverflödigt att beskrifva alla detaljer vid borrningen samt konstruktionen af borrar och rör. Detta känner hvarje bergsingeniör i Sverge, der man troligen snart kommer att påfinna bättre sätt att hemta upp petroleum än här, såvida sådant icke redan skett. En egeudomlig känsla var det sedan jag passerat Derbent och ankom till Trans-Kaukasien. Van att lefva i Europa, att färdas få jernvägar, ångbåtar eller postvagnar, att yda bestående lagar och att litet emellan träffa på häradshöfdingar, polismästare, kronofogdar och länsmän, befann jag mig med ens i ett land, der inga vägar finnnas, der osten forslas (till Tiflis) under kavallerietäckning, der man sofver lugnast med en revölver vid sidan och der endast öf