dess talrika kännemärken (symptomer) vittna alla om förminskad kraft och försvagad verksamhet. Det. torde knappast finnas någon bleksotssjuk, som -ej sjelf kan uppgifva sin sjukdom och beskrifningen af. densamma är nästan lika hos den ena som den andra — i allmänhet följande: Stor slapphet och: trötthet, isynnerhet kännbar vid minsta rörelse, således är rörelseAr försvagad. Det förmärkes en sugning, skärning, värk, tyngd och fullhet i maggropen antydande magkatarr (magsyra). Matsmältningskanalen är i öfrigt i oordning, såsom trög afföring, väderspänningar, koliksmärta, ötvergående i diarre. Kyla i yttre delar, synnerligen i händer och fötter; blekhet i yttre Duden och slemhinnorna, häntyder på försvagad hbjertverksamhet och oriktig blodblandning. Andtäppa vid rörelse hänvisar på svaghet hos lungorna liksom oregelbunden menstruation med andra hithörande oordningar vittnar om rubbningar härstädes. Värk i ryggen, ansigte, hufvud, stundom kramp i olika kroppsdelar hänvisar på ett rubbadt nervsystem. Här är en sjukdom både på bredden och djuet. Väl äro alla dessa kännetecken icke alltid örhanden och kunna vexla både till beskaffenhet och svårighet, men sällan infinner sig på gymnastiken någon bleksotspatient, som icke hufvudsakligen kan berätta ofvanstående historia. För bebandlingen kan det vara särdeles lyckligt att känna sjukdomens orsaker, men hvart då rikta blicken? Orsakerna sträcka sig ofta utom individens eget lif, och under uppväxandet vidga de äl såsom fysiska och psychiska både på bredden och djupet. Utan att ingå i någon detalj torde det bland fysiska orsaker få framhållas: otillräcklig eller otjenlig föda; otillräcklig eller olämplig berlädnad; trånga och mörka boningsrum; sträng köld eller fuktig väderlek; öfveransträngande kroppsligt arbete, eller brist på kroppslig rörelse; långvariga sjukdomar, för mycken eiler för liten sömn. Bland de psychiska orsakerna torde få påpekas: öfveransträngning af de intellektuella krafterna, isynnerhet genom läsning, som ensidigt eldar och uppjaga känsla eller fantasi; häftiga smnesrörelser och våldsamma dd ett slappsedligt lif, onaturliga vanor, eller: uttröttande sällskapslif. Hvem inser icke att ifrågavarande sjukdom med sin karakter af vanmakt och brist kan följa af dylika försvagande inverkningar. Kan Mee bota och förbättra denna sjukdom? ed en mångårig erfarenhet måste det svaras ja. Väl gifves det. fall, som trotsat den franska behandlingen, synnerligen om Orsaerna fortfarit att verka med hela deras kraft, men sällsynt är det att icke förbättring försports om den sjuke fortfarit någon längre tid. Tiden, som behötves för behandlingen, kan vara mycket olika såsom från en till flera månader. Innan och under den gymnastiska behandlingen är. det vigtigt att orsakerna till sjukdomen försvagas eller i lyckligaste fall upphäfvas, Det är illada att komma på spåren äfven de orsaker, hvilka den sjuka vill dölja. fn hjertesorg t. ex. kan väga upp den omsorgfullaste behandling. Hvad sjelfva. den gymnastiska behandlingen vidkommer, så är det klart att här måste gifvas, ej a — behandlingen måste vara vederqvickande och lifvande. En naturlig fråga möter härvid: kan sjukgymnastik gifvas åt svaga personer utan att trötta. Mången svag person an svåra härpå, att den känt sig mindre trött efter en och annan rörelse. Detta har sin förklaring. Om man ger en såkallad bröstlyfthing — en passiv rörelse — så vidgas bröstrummet och en djupare inandning blir en hödvändig följd. Men hvad har denna, som det synes, obetydliga förändring på bröstkorgen till följd? Ganska mycket. Tududringar verka som en sugkraft på blodrörelsen på samma gång blodet mottager mera syre. Blodets rikare syrehalt och ökade rörelse äro lifvande och befordra förnyelsen. Ett annat exempel: magstrykning är en passiv rörelse och användes vid trög afföring. Den består uti en kraftig tryckstrykning öfver buken, hvarvid den sjuke kan bafva en liggande ställning och behöfver ej det ringaste anstränga sig. Men hvad inflytande kan rörelsen hafva. Den verkar dels mekaniskt på tarminnehället, dels fysiologiskt, det vill säga den retar och ökar rörelsen i tarmarna, vidare ökar den blodtilloppet till tarmarna. Härigenom häfves en trög Dessa exempel torde vara nog att visa det: inflytelserika rörelser kunna användas utan ansträngning å patientens sida. Det är hvarken möjligt eller ens klokt att använda medel mot alla de krämpor en bleksotssjuk har att bjuda på. Matsmältningen och blodrörelsen må först uppmärksammas. Genom f bättrad matsmältning — detta sker genom p och lindriga aktiva rörelser å måtsmöltningsorg nerna — förbättras blodberedningen. Genom blodets ökade rörelse — detta åstadkommes genom andningsrörelser och muskelrörelser i allmänhet — stegras förnyelsen. Nervsystemet är i denna som i ändra sjukdomar tillgängligt för en på förnyelsen stegrad inverkan. Detta sker direkt genom hackningar ; och skakningar, indirekt genom muskelrörelser. Ur årsberättelsen i sjukgymnastik vid Gymna stiska Oebtralinstitutet lånas följande siffertal öfver de af blodbrist och bleksot behandlade under åren: AnFri FörOförtalet. ska. bättrade. bätirade. 1863; 33 13 15 5 1865 30 6 20 4 186 SE Fe Mana 3 Det säger sig sjelf ätt gränsen mellan frisk och förbättrad är ytterst svår att bestämma, så att sjukberättelser från olika personer kunna blott med afseende härpå blifva olika. T. J: Hartelius. Hr redaktör!